söndag 26 februari 2012

Korv

Har gjort korv idag. En vän kom förbi och jag lärde henne hur det går till. Gick väldigt bra, problemen var att det blev lite för mycket korvsmet för att kunna blanda bra i matberedaren (jag kanske får krypa till korset och köpa en assistent?) och att det sista fjälstret blev lite för välstoppat och en av korvarna sprack när jag skulle binda av den. 28 korvar blev det och 7 fick bli middag på direkten.

Bjuder på receptet:
1 kg bacon
1 kg magert nötkött
36 g salt... Eller var det 26?
8 g malen svartpeppar
4 g torkad chilifrukt
6 g lökpulver
2 g vitlökspulver
2 g rosmarin
2 g salvia.
100 g rödvin som var kvar sen igår.

Avnjutes gärna med lite färsk hemlagad pasta. För har man en pastamaskin så skall man använda den.

Snabb och god korvsås till pastan:
Stek en strimlad gul lök.
Kasta i några skivade goda korvar. Är det hemlagad korv är det bäst att steka den hel och sedan skiva den.
En matlagningsgrädde och en burk kräm fräsh.
En rejäl klick grov senap.
Lite gröna ärtor.
Salt och peppar.

Njut.

För att göra den preppervänlig:
Byt ut korven mot ölkorv.
Byt ut matlagningsgrädden mot en vegetavilisk matbas som inte kräver kyla.
Använd torkade gröna ärtor eller kör frysta ärtor i en tork.

söndag 19 februari 2012

En prepper med byxorna nere...

None is none, utbrast min hustru när hon skulle borsta tänderna ikväll...
Hur kan en survivalist få slut på tandkräm? Om katastrofen kommer imorgon så kommer jag att tappa tänderna hur fort som helst. Måste åtgärdas så snart som möjligt. Och en handlingsplan inrättas för hur vi skall undvika den här situationen i fortsättningen.
Och hur den uppkommer i andra kritiska förberedelser. Bestämma sig för en miniminivå av hur mycket tandkräm (eller vete, 9mm, matolja, disel eller vadsom) och sedan aldrig låta lagret gå ned under den nivån. Låter enkelt i teorin. Men hur skall man komma ihåg sig att köpa nytt? Och få sin fru att komma ihåg att inte ta den sista tandkrämen utan att skriva upp på inköpslistan.
Enklast är att lägga undan ditt beredskapslager i just ett lager. Jag känner mig trygg med att ha två tuber tandkräm och fyra extra tandborstar. Då köper jag sex tandborstar och tre tuber tandkräm, lägger en tandkräm och två tandborstar i badrummet och resten i mob-förrådet. En idiotsäker lösning. Om man har gott om plats för lagringshyllor det vill säga...
Någon som har en annan idé? Förutom självdiciplin det vill säga.

Vårt dagliga bröd.

Jobbat lördag till söndag. Efter jobbet åkte jag förbi svärföräldrarna med lite saker jag handlat åt dem. Passade på att få lite lunch. Och pratade alternativ energi med svärfar en timme... Han är mycket för att klura ut saker.
När jag kom hem tog jag upp bröddegen som stått i kylen sedan igår. Satte två nya degar och fick till sist en ganska så ordentlig hög med bröd. Bra det för det är slut i frysen.

torsdag 16 februari 2012

EDC

Jag fick en länk på Facebook av en kompis.. Det här med opsec är nog inte min grej om folk förstår vad jag går igång på för saker. Ett EDC från Kaufmann mercantile för bara 297 kronor utan frakt...


Återigen kommer vi här en fråga om 20/80 regeln. Bic-tändare och en liten skruvmejsel med ett par bits ger 80% av funktionen till 20% av priset. Men kanske skall jag skriva upp det på önskelistan ändå.

onsdag 15 februari 2012

krönet passerat...

Onsdagkväll. Veckans krön är passerat. Tre dagar avklarade, två kvar. Eller, frun föreslog att vi skulle göra kort fredag och hälsa på vänner i Stockholm istället för att jobba på fredag. Och då jag skall jobba lördag till söndag så känns det okej.

Det är fördelar och nackdelar med att jobba oregelbundet, helger och kvällar. Den här veckans förberedelser har utgjorts av... Ja, ingenting. Men måste man verkligen göra någonting varje vecka, varje dag? Eller räcker det att ibland inte tära på förråden?
Kanske finns det ett liv bortom survivalismen. Eller är survivalismen livet? Survival, överleva, eller hur. Så överlevare blir den svenska termen. Och för att leva behöver man mer än konserver och vattenrenare. Som att fira 6-månaders bröllopsdag. Bättre än att sortera konservburkar.

lördag 11 februari 2012

Surdeg i kyldisken

Jag vet inte hur surdeg blev något av en survivalistsysselsättning. Men det kan ju vara som så att när jästbolaget slutar leverera färsk jäst till butiken så blir det slut på hembakt. De är ju, mig veterligen, den enda jästproducenten i Sverige.

Korv är ju den nya surdegen enligt förståsigpåarna. Jag tror att det kan vara helt rätt för idag såg jag jästbolagets nya produkt: surdeg i kyldisken...
"Med Bagarens Surdeg från KronJäst har vi gjort surdegsbaket enklare och mer spontant. Nu tar det bara 4 timmar från tanke till färdigt, hembakat surdegsbröd." Jag vet inte hur det är med er andra surdegsbagare men tar jag en skvätt surdeg ur kylskåpet så har jag nog min limpa på bordet på under 4 timmar. Och tar det längre tid så är det jäsningen som spökar. Okej, det här halvfabrikatet kanske kan få fler att börja baka med surdeg... Nej, det tror jag inte, söndagsbilagorna har ju avhandlat surdeg i fem år eller så. Det här är ett sådant där halvfabrikat som finns till av en enda anledning: att kunna kränga på någon 150 gram mjöl och vatten för 20 kronor!
Ett rån! Ja, jag tänker nog tillochmed sortera in den här produkten i samma fack som Thailandsresor. Den som köper surdeg på burk pissar på sina barn! Miljöpåverkan från den här produkten är, i förhållande till hur den kunde vara, enorm!
Istället för att köra vete från bonde, till kvarn, till kund och förpacka den i en papperspåse, som i alla fall går att tillverka av råvaror som finns i landet så har vi istället här vägen bonde, kvarn, jästbolaget, tillsätta vatten och stoppa i plastförpackning till kund.

Vill man baka med surdeg bör man ha tålamod... Det är ett slowfood. Har du inte tid att vänta på den får du köpa ett sånt här.
Har du istället tid kan du baka en sån här:

Leilas Manhattan sourdough.

Och när du ändå har surdeg igång... Baka en pizza med lite surdeg i botten, lite mozzarella, parmesan, lufttorkad skinka och god salami.

onsdag 8 februari 2012

Recension av David Jonstads kollaps

Till sist har jag läst ut Jonstads kollaps, livet vid civilisationens slut.

Det börjar bra...
Kort om katastrofgenren, citat ur "vägen" för att sedan lämna fiktionen för en stund. Påsköns stenansikten jämförs med Burj Khalifa. Civilisationens kris analyseras utifrån Energi, Ekologi och Ekonomi. Peak oil, peak planet och brustna bubblor redogörs för.
Roms uppgång och fall delar tydliga drag med den moderna civilisationens rovdrift. Men där kejsarnas inflytande tog slut och ökensand och oceaner tog vid har vi moderna människor istället skapat ett komplext världsomspännande samhälle. Oändligt sårbart.
Tiderna efter en kollaps gås igenom, Kubas ekologiska bonderevolution, hur kristendomens munkar reste sig ur romarrikets aska och spred grön kunskap över Europa.
Platser dit den moderna kollapsen redan kommit till besöks, Detroit, Rwanda och New Orleans. Men alla exempel är inte genomsvarta, i Detroit är det till exempel lätt att få tillgång till stadsnärma odlingsmark.
Och så kommer vi till kapitlet där jag höll på att lägga ned boken för gott! Bygga beredskap.
"om man tillhör den brokiga skara av personer som kallar sig survivalister, överlevare, har man knappast mmissat James Wesley Rawles". Nej, och antagligen inte doomsday preppers heller. Kurt Saxon dras också fram ur 70-talets gömmor och vi får lära oss att alla survivalister är nynazistiska satanistcientologer vars huvudsakliga mål är att förbereda sig för att zombierna kommer. Dessa survivalister sysslar dessutom mest med att bygga fort på otillgängliga platser och laddar upp dessa platser med ris, bönor och automatvapen. Dessa paramilitära survivalistsällskap skjuter sedan förbipasserande på fläcken då de är rädda att någon skall tjuva deras guld.

I nästa del gås Sveriges oförbereddhet igenom. Beredskapslagren är nedlagda med hänvisning till EUs "fria marknad". Ransoneringssystemen är avskaffade. MSB menar att Sveriges förmåga att motstå allvarligare störningar som "generellt sett bristfällig"
Och så kommer till sist det som vi köpt boken för: Så förbereder du dig...
Samarbeta, lär känna din kropp, krissäkra din ekonomi, producera så mycket av din mat du kan genom odling och då helst tillämpa permakultur, minska ditt fosilberoende...

Här skulle boken kunna vara slut men det kommer ett efterord. Och det är där lögnen avslöjas. Det visar sig nämligen att Jonstad bor i ett survivalistkomplex i Sörmland. Där har han och en grupp likasinnade köpt ett jordbruk som de tillsammans driver för att producera så mycket av sin egen föda som möjligt. Man har byggt små hus som värms med ved och producerar så mycket av sin el som möjligt med solceller. Man tar tillvara på toalettavfallet som gödning, man samverkar med lokalsamhället och försöker bygga upp en lokal ekonomi där mycket går att byta till sig istället för att behöva använda sig av pengar.
Typiskt survivalist beteende! Men jag har genomskådat honom. Det mesta han tar upp i sin bok har jag redan hört om i ett eller annat survivalist-sammanhang. Kubas gröna revolution togs upp i The survival podcast för någon månad sedan, permakultur är ett ämne varje vecka. Avbelåning och bubbelekonmin är inte heller nyheter om man följer Cornucopia? och TSP.
Nej, den här boken är ingen magisk kula som kommer med svaret på alla frågor. Men är den läsvärd? Självklart! Speciellt om man kan tänka själv, gärna bekänner sig till den globala uppvärmningskyrkan och inte blir vansinnig av att bli kallad för nazi-satanist.

Och du Jonstad...
När Zombierna jagar dig och du står utanför taggtrådsstängslet vid min atomsäkra bunker och vill bli insläppt. Då skall du först få avsvära dig dina åsikter om survivalister innan du får komma in till ris-och-bön-lagret och blir beväpnad med en Husqvarna... (Gevär eller motorsåg beroende på situationen)

Kollaps får 3 koldioxidkrediter av 5 möjliga. (4 om det inte vore för Saxon och Rawles)

tisdag 7 februari 2012

Pensionsåldern

Jag tror inte att någon kan ha undgått Stadsminister Reinfeldts uttalande om att pensionsåldern skall höjas till 75. Det verkar som att hela dagen har handlat om det här men jag hörde inte mer än morgonens utsändning.
Och det stämmer väl med min inställning till pensionssystemet... Varje år får jag ett orange kuvert med texten "Hello, I am a Nigerian prince. I have lots of dollars. Give me accountnumber and i will give jou 200000 dollars"
När jag fyller 65 finns det nog inte mycket pengar i pensionssystemet. Mitt privata sparande är nog inte mycket att hänga i julgranen. Det är lite som att köpa trisslotter. Kanske något bättre vinstchans.
Nej, det riktiga pensionssparandet måste vara jord och skog. Och ett hus som inte kräver fjärrvärme. Det vill säga allting som vi inte har nu. Men som min fru uttrycker det, "ju mer vi bor här, desto mer känner jag att det är någonting tillfälligt",

måndag 6 februari 2012

trafikläget i fredags

Guds vägar äro outgrundliga brukar man säga. Och i fredags var de verkligen det. Jag har varit lite förkyld i veckan och i fredags när jag vaknade var det verkligen illa. Matt, ont i halsen, hostade, slemig, snorig... Och inget möte på jobbet eller någonting viktigt som behövde göras. Så jag stannade hemma istället... Låg på soffan, drack te, tittade på The walking dead. Och ute snöade det...
Framemot lunch hade jag piggnat på mig ordentligt och började känna ett litet stygn av dåligt samvete över att jag inte var på jobbet. Speciellt när min fru ringde och var så enormt stressad på sitt jobb över en deadline. Men så började jag se rapporterna om trafikläget. Och då blev jag helt plötsligt väldigt glad att jag stannat hemma... E4 avstängd för trafik, räddningstjänsten uppmanade människor att stanna hemma. Och det var inte ett väder att leka med. Snöade nästan hela dagen, 17 cm och så blåsten.
Att ha en vinterrustad bil är verkligen ett måste när vädret är på det här viset. Och i Sverige så kan man nästan räkna med snöstormar från oktober till juni.

fredag 3 februari 2012

Diskmaskin

I måndags när jag kom hem ifrån jobbet klockan 21 så kom verkligheten ikapp lite. Vår diskmaskin hade läckt ut ett par liter vatten på golvet. Vi har plasttråg under så det rann åt rätt håll och märktes snabbt. Och jag fick lära mig att ta ut en diskmaskin från under köksbänken. Bra med telefonsupport då...
Idag så var vi iväg och köpte en ny. Av samma fabrikat. Billig och bra energiklass. Nästan identisk modell, likadan inredning men lite annorlunda utsida och program.
Imorgon är det fästandet och provkörning kvar och sedan så är det klart.

Spännande är att säljaren föreslog kredit "bra deal, 4 månader räntefritt" fast jag klargjort att vi skulle betala kontant. Och att vi senare fick hjälpa honom på lagret med att ta ned lastpallen med diskmaskiner.

Det är spännande med diskmaskiner förresten. Det är liksom en uppfining som är till för latmaskar. Latmaskar som mig. Och de går sönder... De verkar liksom byggda för att läcka ut kubikmeterevis med vatten på köksgolv. Ungefär som att lätja straffar sig.