Att stå rustad

Jag har en vecka av kurser. På lite olika ställen i landet. Som tur är så åker jag bil och är inte utsatt för SJ:s nyckfullhet. Just nu är jag på bibelskola. En blandad samling människor från olika samfund av olika åldrar. Men ganska många unga. Man kan ju tänka sig att det  bara blir gamla testamentet men vid frukost och andra måltider pratar vi mycket om annat. Och som vanligt så börjar dra igång om miljö och peak oil. Med resultatet att människor börjar berätta.
"Ja men mina svärföräldrar har en liten stuga i skogen med vedspis och en liten åkerlapp så ditt skall vi när det blir kris"
Jag har då inte hjärta att berätta för dem att det antagligen är för sent att börja odla potatis när ryska zombies och ebola står i farstun. Tanken är tänkt hos dem i alla fall och när någon annan berättar om hur hon handlar var annan vecka och bara köper lite mjölk och frukt däremellan.

Pestens tid 3. Kapitel två

Inga egentliga katastroflärdomar i dag. Bara att du inte skall slå din tjej. Då slutar hon älska dig. Och förhoppningsvis tar någon ett ordentligt tag i ditt öra och tvingar dig att be om ursäkt. Men jag skall repetera en lärdom från inledningen. Att ha protokoll för hur saker skall genomföras.
Swedish prepper skriver om du kan följa en instruktion. Men om du läser det här är risken stor att det är du som behöver vara den som ger instruktioner. Och som leder planerandet. Jag skall erkänna, själv har vi ingen nedskriven mästerplan. Det är synd. Men min fru är med på samma tåg så vi pratar en del om skrämmande saker och lösningar. Självklart lämnar man kanske huvudet någon annan stans vid en stor kris men vid alla mindre kriser på jobbet har jag hållit huvudet kallt. En mindre brand, den gången då två tjejer blev antastade på vägen till verksamheten. Vi har i alla fall en pärm som står i närheten av hallen som är uppmärkt med krisplan. Men det är inte så mycket krisdokument i den. Det är för att de "tacticoola" sakerna, som alternativa flyktvägar ut ur staden vi bor känns väldigt avlägsna och att anteckningen om att min fru inte tål en sorts penicillin inte är tillräckligt tacticool. Ett klassiskt moment 22.

Bug Out Bag

Jag låg igårkväll och tänkte... Hur är egentligen statusen på Bug Out Bagen? Jag kommer inte ihåg när jag packade om den senast. Antagligen alldeles för länge sedan då. Och vart är den? Nej, så illa är det inte, jag vet precis var den är. Den är i vårt inomhusförråd. Tyvärr under alla min frus handväskor och skor. Längst ned i botten så man kommer att svära ihjäl sig när meteoriten flyger över huset och man måste greppa väskan och springa från huset. Det är onekligen dags att städa i förrådet. Några förslag på system för ordning som inte kostar skjortan och fungerar på gipsvägg?

Ja, just i händelse av att en komet sprängs över huvudet på en är det kanske bättre att stanna kvar hemma och tälta i vardagsrummet. Enligt Bodis är det många minus hos ryssarna. Så kanske inte att en BOB hjälper dem. Men det är ju just så med förberedelser. Det gäller oftast inte att förbereda sig för det som just hänt, utan för det som kan komma att hända.

Eller ännu bättre, förbereda sig inte bara för enskilda situationer, utan förbereda sig så att man klarar alla situationer.

Utvärdering

Jag satt på väg hem från jobbet och skissade lite, som vanligt, på förberedelsenivån och planer. På föräldrapeng blir många förberedelser inte mer än just teorier. Vi bygger inte upp förråden, vi är tacksamma att vi har dem. Men det är ju vad förråden finns till för.
Hur som helst, utgår man från the modern survivalisms fem pelare, vatten, mat, skydd, säkerhet och energi så går det ganska bra att sammanfatta.
Vatten: Okej. Lagom med lager för att bli vattenlös i ett par timmar. Men omringade av snö, en kilometer till närmsta vattentorn och kortare så till närmsta källa. Inget vattenfilter. Och det är tråkigt. Men jag har pratat flera gånger med en man som har erfarenhet av vattenrening i svensk kommun samt både, Afrika, Indien och andra katastrofområden. Så jag skulle kunna komma långt på klorin och kokning. Gäller att ha lite extra hinkar och dunkar liggande.
Mat: Bra. Mat för 30 dagar. Kanske lite mer. Och inte helt enformig. Kanske får bli "mat" till frukost men det har ingen dött av. Men att inte få mat har många dött av...
Skydd: Tak över huvudet har vi. Dessutom tält om det skulle behövas. Och en del skivor som skulle kunna sättas för ett trasigt fönster om det skulle behövas. Det som saknas är alternativ uppvärmning.
Säkerhet: Ja. Grannsamverkan mot brott, belysning, ordentliga lås mm. mm...
Energi: Här är en osäkerhet. Det var länge sedan jag tittade i påsen med batterier. Den väger en del så det är inte helt slut. Och diodlampor drar inte så mycket batteri. Vi har en del stearinljus också och tändstickor. Radio som går på batteri, eller med dynamo. Har ett par dynamoficklampor också men det är ju inte det optimala i en kort kris. Telefonladdare till bilen så har man bara en skvätt bensin går det att ladda den åtskilliga gånger. Har också en del äldre telefoner med fler batterier. Som jag borde ladda på... Kan ju vara bra att ha den med fulla batterier också. Och det var inget egentligt fel på den.

Men vad är en sån här lista om man inte gör någonting mer med den, stämmer av den någon gång? Får stämma av den med hustrun och se vad hon tycker om den...

Jericho

Vi skaffade ju netflix här hemma för en, kanske två månader sedan. Det första vi gjorde var att se om Jericho. På min frus initiativ. Senast vi såg den var nog 2007 eller 2008. Många saker som man inte kommer ihåg. Men lätt värd att se om. Speciellt när man har en liten profet hemma som ibland bara vill sova om han får ligga i famnen. Men när man ser tre fyra avsnitt på rad kommer man verkligen in i serien, känner för karaktärerna, lider med dem. Och min fru blev mer och mer kritisk till en del av deras handlande. "Varför gör de sådär, sådär kan de ju inte göra... Slösa bensin på en sådan struntsak."
Rätt så kul när hon kommer på saker som vi kan dra lärdom av. Till exempel att strömavbrott suger. Att det är kallt på vintern utan ved. Att man borde ha mat hemma. Att vi borde odla potatis... Och råg. Jag undrar var det där med rågen kommer, nog för att jag brukar ha lite rågsikt i degen när jag bakar. Ja och så det här med jod... I Jericho är det ju ett kärnvapenanfall som sker. Och då är ju jod inte helt dumt. Och Fukoshima var en ögonöppnare. Jag förstår inte varför man inte skall ha några jodtabletter hemma. Just nu är det ingen brist på dem, och det var det efter Fukoshima, de kostar väldigt lite. Och om du skulle behöva ta dem, ja då är det nu du behöver dem, inte om tre veckor när Apoteket fått in dem.

Jordens undergång

Jorden skall tydligen gå under. Jag undrar vad som händer med bloggen som började med att kalla sig "leva efter 2012"

Tydligen så slår ena lokaltidningen på stort och hittar en "överlevnadsexpert". Och nog kan man hitta mycket nyttiga "överlevnadsprylar" på naturkompaniet. Lite kul att läsa om hetsen inför millenieskiftet. Han har delvis rätt idet han säger också. Många har varma kläder och ett campingkök hemma. Har man det klarar man sig långt. Jag tror dock inte man skall rusa till naturkompaniet för att köpa ett multiverktyg och en solcells laddare för att klara sig hemma under en kris dock. Jag vet inte hur det varit hos er men idag i Gävle har det varit snö och mulet hela dagen. Ingen solcells-el idag alltså. Och multiverktyg är inte helt nödvändigt när jag har hela verktygslådan hemma.

Så dagen då jorden skulle gå under spenderades på ungefär vanligt vis. Lammfärsburgare med ugnsrostad potatis (det fanns hemma och då slipper man slåss med de som skall åka och handla sin julmat idag) och så klädde vi årets gran.

Ps. Om jorden skulle gå under så är det bästa kittet du kan ha en skön stol, en kall öl och gott sällskap. Sedan kan man sitta och titta på medan jordskorpan spricker, kärnvapnen flyger eller atmosfären brinner...

I händelse av lokala kriser rekommenderas matlagring, vattenrening, alternativ energi och kunskap.

Varför du skal ha en väska packad.

Jag tycker massor... Jag tycker bland annat att alla skall ha en GOS eller BOB...
Vad är skillnaden? Ja, din Greppa Och Spring-väska inehåller kanske inte så mycket överlevnadsprylar utan snarare en kopia på familjealbumen, telefonnumret till taxi och nattöppet hotell och det där kreditkortet som kan vara bra om huset brinner ned och du kommer ut i bara pyamas. Då är det bättre med 10 000 i kredit än snuskburk och mountain house. Bog Out Bagen inehåller mer saker som krävs för en lite större katastrof. Krig, social oro... Mer överlevnadsprylar, mindre minnessaker. Jag har inte packat upp en komplett BOB. Den står inte i hallen (det finns inte plats i hallen för mer än barnvagnen nuförtiden) utan jag räknar kallt på att hinna med att plocka ihop den om världsläget förändras. Kanske riskabelt. Men det finns andra saker som ligger högre upp i prioriteringslistan.
Några som inte hade varken GOS eller BOB är familjen ifrån Gaza som intervjuades på radio. Bor man i en krigszon kanske man skall förbereda sig lite bättre.

Han fick ett samtal från israeliska militären klockan tre i natt innan huset träffades.
– Ni har fem minuter på er att lämna huset, sa rösten i telefonen. Vi hann inte samla ihop några av våra saker,

Några andra som jag hoppas haft sina bugoutbags packade är innevånarna i Goma, alla Syrianer, New York-borna och Haitierna... Hmmm. Kanske dags att se över väskan själv när jag kommer hem...

preppersmittan

Jag filosoferade lite över vad som är möjligt för mig att långtidslagra. Utvecklingen i Nordafrika, eller Mellanöstern det verkar numera vara samma sak, får oljeprisen att stiga. Högre oljepriser ger högre matpriser. Efter oljans inlägg om Egypten och brödet gör också sitt för att utveckla mat-ångesten. Sa jag när jag drack eftermiddagskaffe funderade jag på hur länge 20 kilo ris skulle hålla en familj bestående av två mätta. Och hur mycket röda linser man kan rättfärdiga för sin fästmö. När jag kommer hem ser jag att överlevare lagt ännu mer till sitt förråd. Senaste månaderna har varit otroligt snåla och det har vid flera tillfällen varit helt tomt på vetemjöl och jäst här hemma. Just nu har vi så små mängder mjöl att jag skäms. Jag sitter och överväger att jag skall åka och handla ett par kilo mjöl och en säck ris. Men det finns inte riktig någon bra plats att förvara alltför mycket på. Vi flyttade ju ifrån matkällaren och har som det är just nu ganska så dåligt med plats hemma i köksskåpen. Eller, det är en sanning med modifikation, vi har dåligt utnyttjade skåp. Vi har till exempel 24 champagneglas uppackade i ett skåp. Jag tror aldrig att vi haft 24 gäster annat än vid ett tillfälle. För två år sedan. Och det var inte ens hemma hos oss...
Men, jag har lyckats få in tre plastbackar under gästsängen. De var inköpta när jag bodde på 15 kvadrat och rymde då hela min garderob. Nu har de rymt raggsockar, några halsdukar och kläder som inte används. Kläder som borde lagras undan på annan plats. Jag diskade i alla fall ur en, de är av livsmedelsgodkänd plast ifrån coop. Inte lufttäta på en fläck men bättre än att ha sakerna liggande på golvet. Nu är det bara matvarorna som skall inhandlas.


Passade på att strosa lite på stan en stund i väntan på en buss och gick då på bokrean. Ytterst få böcker som var intressanta. Trädgårdsböckerna handlade mer om gräsmatta än om grönsaker, kokböckerna mer om pannkaka än om prepperoni och den som eventuellt verkade lite spännande visade sig vara en riktig flopp. Kan man äta sånt av Inger Ingmanson. Den var det tamaste jag bläddrat på på länge. Kan man äta kantareller? Nypon? Nässlor? Hasselnötter? Harsyra? Tur att man har gott om lektyr redan.

Matlådan...

Fick ett ganska så uppgivet samtal idag... Min kära fästmö hade åkt ifrån matlådan på köksbordet. Nu var hon tvungen att ge sig ut på stan för att handla någonting att stoppa i sig.
Ibland brukar hon tycka att jag är lite väl foliehattig. Hon tycker jag satsar lite för mycket på "överlevnad" ibland.
Hade jag glömt matlådan hemma så skulle jag bara tagit fram en påse med risotto, paella, pastasås eller någonting sådant. Prior planing...

Veckans prepping...

Sedan vi köpte radhus har de mesta av pengarna som läggs på förberedelse förflyttats ifrån bullets, beans and bandaids till extra amorteringar. Det gäller att göra sig av med de 150 000 vi har rörligt och på så vis trycka ner månatliga utgifter. Det är ett bröllop som måste finansieras också till sommaren
Tur att det finns gott om andra saker man kan göra än spendera pengar. Till exempel öva sig på att spara pengar... Betydligt mindre bortslängd mat, fler matlådor, rensande i en del onödiga prenumerationer... Men jag måste nog ändå passa på att köpa en tork innan en kompis flyttar hem från staterna oc kan posta den till mig. Hmm, om man använder runda pepparkaksmått på kassler så kan man kalla den för fläskfilé...

Handling

Var och handlade idag efter högmässan. Blev en del varor att stoppa i förrådet. Vi lagrar det vi äter och förändrar inte matvanorna efter vad som går att lagra. Inte så mycket i alla fall…

Det blev ganska mycket mjöl, pasta, konserverad majs, konserverade bönor och krossade tomater. Mat för någon vecka. Och tillsammans med det som finns i förrådet är det nog i alla fall två veckor. Och under tiden det roteras så finns det pasta fram till sommaren i alla fall. Det blev en dunk med rödsprit också så det finns bränsle för att hålla köket igång under en längre tid. Och ett flertal semesterresor med för den delen. Stod och kikade på en Jeepdunk, men kom fram till att det nog var att ta i lite på den här månadsbudgeten. Men 200 kronor är inte ens 10 kronor per deciliter, vilket betyder att dunken är billigare än innehållet… Lustig värld vi lever i.

Ett stort steg i rätt riktning

Vi var i min fästmös hemstad helgen kring den fjärde advent. Åt julbord hos hennes mormor och passade på att på kvällen hälsa på några vänner som bor där. Jag har alltid beundrat dem, de bor i ett hus, har två traktorer, laggård med några kor och ett par får. Vi skulle hämta den sista biten av det halva får vi köpte av dem i höstas, numera förädlat till en rökt fårfiol.
Det är trevligt, vi dricker glögg och pratar. Vi kommer in på jordbruk och det visar sig att våra vänner, eller i alla fall mannen i förhållandet, har fått upp ögonen för att oljan i världen kommer att ta slut förr snarare än senare. Min fästmö berättar då om vårt välfyllda skafferi och om hur jag arbetar för att bygga upp ett lager för just sådana oförutsedda händelser. De följande två timmarna tar männen över samtalsutrymmet helt. Vi börjar prata om det mesta survivalist- och självförsörjarrelaterat.
Och oavsett hur foliehattiga vi kan verka så är det inte helt dumt att ha en väska packad med lite kläder, kontanter och digitala kopior på familjealbumet. De kände ju någon som räddat sig ut ur ett brinnande hus utan mer än bara kalsongerna på kroppen kvar. Och egentligen skulle man ju kunna ställa den i laggården eller i lillstugan. Alla hus brinner ju förhoppningsvis inte ner på en gång.
Jag måste ha ordnat så att vi är väl förberedda för han säger att jag mer och mer börjar vara en idol för honom. Jag som har sett han som en av mina stora förebilder när det gäller förberedelse. Men man kan lära sig av varandra. Och vi fick en inbjudan att packa våra saker och komma när helvetet brakar lös. Och en väldigt löst flygande tanke om en av granngårdarna yttrades i alla fall.
Innan vi går hem frågar han mig ”finns det fler som oss?” Och svaret är ju förståss; Ja, fler än du tror.

Senvägar till jobbet

Bilen ville inte starta i morse. Den dagen på den här veckan som jag faktiskt har en tid att passa. En tidig tid dessutom. Så oavsett hur väl förberedd bilen är var det bara att ringa taxi. Och nu står jag här på stationen och har missat första bussen med fem minuter och får vänta 25 minuter på nästa. Sammanlagt kommer den här resan till jobbet ta 40 minuter längre än vad den skulle gjort med bil. När jag tar bussen hem kommer jag bara att tappa en halvtimme. Resan till och från jobbet går på 200 kronor. För att inte tala om förnedringen i att stå i ett utkylt stationshus och lyssna på förseningsmedelanden. Kollektivtrafiken kräver helt andra förberedelser än jag är van vid.

Inköpslista

Min kära fästmö fick för ett tag sedan skriva en önskelista på vad hon vill ha i mobförrådet.
Jag återger den som den står skriven:
Choklad
O´boypåsar
Vetemjöl
Rågsikt
Majs
Stora vita bönor
Tamponger
Havregryn
Matolja
Salt (man vill ju inte ha det som i Jerichos grannstad)
Fizzyflaskor
Vin

Själv har jag lagt till följande:
Torrmjölk
Socker
Mandarinklyftor
Persikor
Päron
Ananas
Bulgur
Kronärtskocksbottnar
Oliver
Kakao
Ris
Linser
Kaffe
Tonfiskkonserv
Vita bönor i tomatsås
Knäckebröd
pasta
Havrebas (samma funktion som grädde men lång hållbarhet i rumstemperatur)
Savetter (Begränsade tvättmöjligheter)
Engångstallrikar och bestick (du vill inte diska på det lilla vatten du har)
Stearinljus
Tändstickor
Rödsprit
Toalettpapper

Så nu är det bara för mig att trycka på skriv ut och ta med mig inköpslistan till affären nästa gång det är storhandling.

Allierade

Jag har fått en allierad. En av mina vänner ifrån min hemstad läser på universitet här i Uppsala. Han är inne på det här med survivalism. Vi skall ta en tur ut i skogen en dag när det kommit lite snö.
Det blir bra, att ha någon att bolla tankar och idéer med. Vi skall inte till samma BOL men i händelse av en mindre katastrof i Uppsala kan vi vara resurser för varandra. Och framför allt i träningen och planeringen inför.
Jag skall ta och ringa honom i veckan och se om vi inte skall åka iväg och köpa en BOB åt honom. Det kan vara en bra start.

Risk- och sårbarhetsanalys

Det finns en hel del risker inbyggda i dagens samhälle. Samtidigt är detta någonting som alltid funnits. Men sårbarheten har sett ut på olika sätt. För hundra år sedan producerade betydligt fler människor mat åt sig själva än idag men samtidigt så kunde du dö av att rispa dig på en rostig spik.
Att göra en risk- och sårbarhetsanalys är därför viktigt, men det är minst lika viktigt att revidera den med jämna mellanrum. Många saker förändras på kort tid, speciellt i en globaliserad värld. En ny bil minskar risken för motorhaveri men du kan inte fixa den med el-tejp och tuggummi. Närbutiken slår igen och helt plötsligt är det sex mil tur och retur för att handla mjölk. Det ekonomiska läget på USA-börsen förändras och helt plötsligt är företaget du arbetar på hotat av nedskärningar för att Ford inte säljer tillräckligt många stadsjeepar.

Många av de risker som uppkommer åtgärdar man undermedvetet. Därför brukar man säga att de som bor på landsbygden är bättre förberedda, men om det är långt till affären så får man se till att ha basvaror hemma, det är ingenting som man behöver tänka på, det går automatiskt.

Min risk och sårbarhetsanalys ser ut som följer:
Strömavbrott.
Vattenavbrott.
Fjärrvärmen slutar levereras.
Brand.
Bilen går sönder under färd.
Någon form av olycka i kollektivtrafik eller på vägen som förhindrar hemfärd från arbetsplatsen.
Pandemi.
Inbrott.
Fyrisån svämmar över.
Olycka med järnvägen.
Generalstrejk.
Haveri i Forsmark.
Invasion.



Att vara medveten om vad som kan hända är första steget. Det andra är att förbereda sig. Men för det måste man veta vad man skall börja med att förbereda sig för. En brand är troligare än att ryssen kommer.
Listan ovanför är ordnat så att de mest troliga riskerna kommer överst följt av de mindre troliga. Framöver skall jag gå in lite mer på mina förberedelser. Under tiden tycker jag att du skall fundera på dina risker.