torsdag 28 maj 2009

Vad oroar vi oss för?

Dagens nyheter rapporterar om en ännu inte publicerad undersökning från mittuniversitetet om hur svenskarna bedömer risker. Det är spännande läsning och jag hoppas att den fungerar som en ögonöppnare för alla som kallar sig survivalister. Tänk efter före och värdera riskerna. Det är inte okej att oroa sig mer för klimatförändringar än brand i hemmet.
Jag uppmanar alla som står i valet mellan att köpa en brandvarnare och en uppblåsbar flotte, i händelse av att havsytan stiger, att välja det förstnämnda.

Det handlar också om att inte lägga ut pengar på saker som du aldrig kommer att använda dig av. Jag bedömer i dagsläget en invasion av Sverige som ganska så liten. Därför behöver jag inte bekymra mig om att lägga pengar på sandsäckar och skottsäkra västar. Däremot så har jag där jag bor nu upplevt att fjärrvärmen föll bort under en kväll. Så jag ser till att ha något hundratal värmeljus, extra täcken och sovsäck hemma.
Värmeljusen omsätts normalt under både vinter och sommar i en ganska så rask takt. Gästtäcken och täcken för att byta mellan vinter och sommar är också sådant som används ofta. Sovsäckarna har betalt sig för åratal sedan då de används minst varje månad.
Sandsäckar däremot har jag aldrig haft något behov av och likaså skottsäker väst. Hade jag levt i Kandahar hade det dock sett annorlunda ut.

Till sist vill jag också uppmana alla att oroa sig för saker som ni faktiskt kan påverka. Att jorden skall kollidera med en meteorit är ingenting du kan göra någonting åt. Men du kan lätta på högerfoten och sänka hastigheten lite och på det viset minska olycksrisken.

onsdag 27 maj 2009

Risk- och sårbarhetsanalys

Det finns en hel del risker inbyggda i dagens samhälle. Samtidigt är detta någonting som alltid funnits. Men sårbarheten har sett ut på olika sätt. För hundra år sedan producerade betydligt fler människor mat åt sig själva än idag men samtidigt så kunde du dö av att rispa dig på en rostig spik.
Att göra en risk- och sårbarhetsanalys är därför viktigt, men det är minst lika viktigt att revidera den med jämna mellanrum. Många saker förändras på kort tid, speciellt i en globaliserad värld. En ny bil minskar risken för motorhaveri men du kan inte fixa den med el-tejp och tuggummi. Närbutiken slår igen och helt plötsligt är det sex mil tur och retur för att handla mjölk. Det ekonomiska läget på USA-börsen förändras och helt plötsligt är företaget du arbetar på hotat av nedskärningar för att Ford inte säljer tillräckligt många stadsjeepar.

Många av de risker som uppkommer åtgärdar man undermedvetet. Därför brukar man säga att de som bor på landsbygden är bättre förberedda, men om det är långt till affären så får man se till att ha basvaror hemma, det är ingenting som man behöver tänka på, det går automatiskt.

Min risk och sårbarhetsanalys ser ut som följer:
Strömavbrott.
Vattenavbrott.
Fjärrvärmen slutar levereras.
Brand.
Bilen går sönder under färd.
Någon form av olycka i kollektivtrafik eller på vägen som förhindrar hemfärd från arbetsplatsen.
Pandemi.
Inbrott.
Fyrisån svämmar över.
Olycka med järnvägen.
Generalstrejk.
Haveri i Forsmark.
Invasion.



Att vara medveten om vad som kan hända är första steget. Det andra är att förbereda sig. Men för det måste man veta vad man skall börja med att förbereda sig för. En brand är troligare än att ryssen kommer.
Listan ovanför är ordnat så att de mest troliga riskerna kommer överst följt av de mindre troliga. Framöver skall jag gå in lite mer på mina förberedelser. Under tiden tycker jag att du skall fundera på dina risker.

tisdag 26 maj 2009

Vet du vilken församling du tillhör?

"Familjen Larsson räddades av kyrkan" var gårdagens framsida på aftonhoran. Det var först idag som jag såg var det hela utspelade sig, Gävle. Gävle är som många andra städer, det finns gott om kyrkor. Om du tillhör en av frikyrkorna så vet du hur du skall hitta till din församling, men om du är som någon av de andra 74 procenten av svenskarna, de som tillhör Svenska Kyrkan, så är det inte alltid lika lätt. I Gävle kommun finns till exempel 7 församlingar inom Svenska Kyrkan, varav jag har arbetat i en och känner personal i de flesta.
Diakonerna i de här församlingarna är schysta människor. De möter på sådana här historier varje vecka. Jag vet inte hur många tusen kronor som varje månad gick åt till presentkort på coop forum. Och de vet vilka fonder som finns. De hjälper till med att skriva ansökningar och i kontakten med socialen.

Men åter till huvudfrågan, vet du vilken församling du tillhör? Gå till www.svenskakyrkan.se och skriv in din adress så får du veta "vilken församling du hör till". Och när du vet det tycker jag du skall kolla vad din kyrka har att erbjuda just dig. Du betalar din kyrkoavgift och ansvaret för att utnyttja det den bekostar ligger på dig! Din församling kan bli en viktig del i ditt kontaktnät.

Nordkoreanska kärnvapenprov del 2

Sydkorea rapporterar; "Nordkorea har provskjutit missiler". Vad som är målet kan alla som har ögon att se med ta reda på.

Sydkorea har enligt Rapports morgonsändningar ställt sig bakom det USA-ledda arbetet mot spridning av kärnvapen. Någonting som Nordkorea sagt sig se som en krigsförklaring.

måndag 25 maj 2009

Nordkoreanska kärnvapenprov

Nordkorea provsprängde under natten ytterligare en kärnvapenladdning. FN har ett krismöte. Man kan fundera på vad som skall hända nu. Att införa handelshinder skulle kunna stoppa en stat som Sydafrika från att utveckla kärnvapen, men det enda som Nordkorea exporterar är Nodong- och Taepodong-2 robotar. Gärna mot Japan och USA.
Kommer vi få se Nordkorea krossat av en militär makt innan de byggt upp en tillräckligt stor arsenal av kärnvapen för att bita ifrån sig på amerika?

torsdag 14 maj 2009

Matproduktion

Studio ett den 6 maj.

34 minuter in i programmet behandlas matproduktion. Börje Johansson, ekologisk bonde menar att rovdriften på naturen med större skördar än vad som egentligen varit möjligt gör att vi idag har fler munnar att mätta än vad jorden kan hantera.

Men socialdemokraternas Annika Åhnberg har lösningen; storskalig och effektiv skall det nya jordbruket bli. Fördubblad jordbruksproduktion till 2030 är målet och metoden är GMO. Ökad produktivitet på mindre areal.

Någon mer än jag som ser de sovjetiska propagandabilderna på 5-7 skördetröskor som åker i bredd?