Hästköttsskandalen. Det bästa som hänt svenska konsmenter

Bild från www.kotzendes-einhorn.de

My lidl pony är nog det bästa som hänt svenska konsumenter på länge. Till sist så har vi nämligen fått veta vad maten egentligen kostar. Berglin gör små svarta seriestrippar om dagsaktuella ämnen i arbetarbladet varje måndag. Igår var summan av det hela att Svenskar skulle äta stekare, kokare, biffare eller kokt mungo bara det var billigt. Därför är dansk fläskfilé så populärt varje fredag och kan säljas för 49:90 i våra matvarubutiker. Men är då 49:90 den egentliga kostnaden? Svaret på den frågan är absolut nej!

Jag skall försöka dra mig till minnes här ett stycke ur Heinleins Starship Troopers. En av de romaner som präglade min uppväxt. Det diskuteras idrottsprestationer och läraren frågar om förstaplatsen skulle vara något värd om den bara delades ut. Du kom in som tia men får ändå stå på toppen av prispallen. Inte skulle någon segersötma komma. Man går vidare till livet. Man kan inte köpa ett nyfött barn för pengar men födelsen måste ändå betalas. Valutan är svett, blod och smärta.

Och nu när vi definierat en annan valuta än svenska kronor kan vi gå in på vad den där hästfilén, jag menar fläskfilén egentligen kostar. För det första så kostar den enormt lidande hos grisen som står inomhus hela sitt liv på betonggolv i ett danskt svinstall. Den kostar också antibiotikaresistens eftersom den kan bli sjuk av sin levnadsmiljö så man ser till att mata den med antibiotika. Den kostar också helt onödiga koldioxidutsläpp då dess foder odlats på andra sidan jorden och skeppats till Danmark. Den kostar också ökat skattetryck då ditt val av undervärderat danskt fläskkött gör att din granne, den svenska svinbonden, måste lägga ned och sälla sig till skaran av arbetslösa som behöver ekonomiskt stöd. 

Antagligen kan vi öka på prislappen med flera saker, till exempel att ditt nötkött är färgat svin eller nermald häst. Men kanske... Kanske har svensken nu fått upp ögonen för att prislappen på maten är större än bara kronor och ören och att det kan vara värt att betala lite mer för att få mat av lite högre kvalité.

Köp helst en låda kött av någon lokal bonde. Bäst är om du känner denne, kan komma förbi och klappa lite på djuren innan de skickas till slakt. Näst bäst skulle jag säga är svenskt kött som är färskt och butiksstyckat. Fryst kött har ju tydligen en tendens att byta ursprung i frysdisken. Nu har ju ICA historik om sig att de fifflar med det butiksstyckade men det kan ju faktiskt betyda att man nu inte törs göra det igen på ett par år. Dessutom så, tycker jag, är det lättare att inspektera biten när den inte är vakuumförpackad. Också kan man nog kolla lite extra på innehållsförteckning och ursprungsmärkning. Och fundera på om du vill äta det som maten består av. Och om du är beredd att betala priset.

Edit:
När skall jag lära mig hur nya blogger fungerar?

Mjölkpriset

Jag var i Hälsingland i helgen. Läste Ljusdals-posten. Där blandas verkligen högt och lågt. Allt från stulna mobiltelefoner, återfunna mopeder och barn som fått namnet Yoshi. Jag fick också upp ögonen för en bonde som tröttnat på det låga mjölkpriset. Då opastöriserad mjölk är lite svårt att kunna sälja så sålde han blyertspennor för en tjuga istället. Då fick man skriva av ett recept på ostkaka och så fick man en liter mjölk som grädde på moset. (pappahumor)

Nu när jag kommit hem till landet som flödar över av WiFi och 3G-täckning så har jag också konstaterat att husfadern tagit upp hans annons med upproret. Det är inte första aktionen Lars-Erik genomfört. Den här gången gav han bort 700 liter mjölk rapporterar hela hälsingland. 700 liter mjölk som arla skulle betalt 2100 kronor för. Exakt lika mycket som de skulle betalt 1983. Är inte det stört? Att ersättningen till mjölbonden inte gått upp med en krona på 20 år.

Recension av David Jonstads kollaps

Till sist har jag läst ut Jonstads kollaps, livet vid civilisationens slut.

Det börjar bra...
Kort om katastrofgenren, citat ur "vägen" för att sedan lämna fiktionen för en stund. Påsköns stenansikten jämförs med Burj Khalifa. Civilisationens kris analyseras utifrån Energi, Ekologi och Ekonomi. Peak oil, peak planet och brustna bubblor redogörs för.
Roms uppgång och fall delar tydliga drag med den moderna civilisationens rovdrift. Men där kejsarnas inflytande tog slut och ökensand och oceaner tog vid har vi moderna människor istället skapat ett komplext världsomspännande samhälle. Oändligt sårbart.
Tiderna efter en kollaps gås igenom, Kubas ekologiska bonderevolution, hur kristendomens munkar reste sig ur romarrikets aska och spred grön kunskap över Europa.
Platser dit den moderna kollapsen redan kommit till besöks, Detroit, Rwanda och New Orleans. Men alla exempel är inte genomsvarta, i Detroit är det till exempel lätt att få tillgång till stadsnärma odlingsmark.
Och så kommer vi till kapitlet där jag höll på att lägga ned boken för gott! Bygga beredskap.
"om man tillhör den brokiga skara av personer som kallar sig survivalister, överlevare, har man knappast mmissat James Wesley Rawles". Nej, och antagligen inte doomsday preppers heller. Kurt Saxon dras också fram ur 70-talets gömmor och vi får lära oss att alla survivalister är nynazistiska satanistcientologer vars huvudsakliga mål är att förbereda sig för att zombierna kommer. Dessa survivalister sysslar dessutom mest med att bygga fort på otillgängliga platser och laddar upp dessa platser med ris, bönor och automatvapen. Dessa paramilitära survivalistsällskap skjuter sedan förbipasserande på fläcken då de är rädda att någon skall tjuva deras guld.

I nästa del gås Sveriges oförbereddhet igenom. Beredskapslagren är nedlagda med hänvisning till EUs "fria marknad". Ransoneringssystemen är avskaffade. MSB menar att Sveriges förmåga att motstå allvarligare störningar som "generellt sett bristfällig"
Och så kommer till sist det som vi köpt boken för: Så förbereder du dig...
Samarbeta, lär känna din kropp, krissäkra din ekonomi, producera så mycket av din mat du kan genom odling och då helst tillämpa permakultur, minska ditt fosilberoende...

Här skulle boken kunna vara slut men det kommer ett efterord. Och det är där lögnen avslöjas. Det visar sig nämligen att Jonstad bor i ett survivalistkomplex i Sörmland. Där har han och en grupp likasinnade köpt ett jordbruk som de tillsammans driver för att producera så mycket av sin egen föda som möjligt. Man har byggt små hus som värms med ved och producerar så mycket av sin el som möjligt med solceller. Man tar tillvara på toalettavfallet som gödning, man samverkar med lokalsamhället och försöker bygga upp en lokal ekonomi där mycket går att byta till sig istället för att behöva använda sig av pengar.
Typiskt survivalist beteende! Men jag har genomskådat honom. Det mesta han tar upp i sin bok har jag redan hört om i ett eller annat survivalist-sammanhang. Kubas gröna revolution togs upp i The survival podcast för någon månad sedan, permakultur är ett ämne varje vecka. Avbelåning och bubbelekonmin är inte heller nyheter om man följer Cornucopia? och TSP.
Nej, den här boken är ingen magisk kula som kommer med svaret på alla frågor. Men är den läsvärd? Självklart! Speciellt om man kan tänka själv, gärna bekänner sig till den globala uppvärmningskyrkan och inte blir vansinnig av att bli kallad för nazi-satanist.

Och du Jonstad...
När Zombierna jagar dig och du står utanför taggtrådsstängslet vid min atomsäkra bunker och vill bli insläppt. Då skall du först få avsvära dig dina åsikter om survivalister innan du får komma in till ris-och-bön-lagret och blir beväpnad med en Husqvarna... (Gevär eller motorsåg beroende på situationen)

Kollaps får 3 koldioxidkrediter av 5 möjliga. (4 om det inte vore för Saxon och Rawles)

Mer klimatvinster

Aftonbladet har bläddrat runt i råd och röns tidskrift och upptäckt någonting spännande: färdigrätter innehåller mest bara vatten... Fiskgratängen med räksås innehöll bara 1% räkor, översatt i vikt 3,5 gram, översatt i räkor ca 1 (en). Champinjonsoppan bestod av en champinjon. Det här är ju inte nyheter för den som slaviskt läser innehållsförteckningar, någonting jag börjat med efter att jag läst Henrik Ennarts böcker om fusket med maten. Det som är mest fascinerande är hur livsmedelsverket resonerar. ”Konsumenten måste förstå att mat som är för billig för att vara sann inte är sann” (min tolkning) Tydligen skall du som konsument förstå att skinka som kostar några tior kilot och som är helt rund inte är riktig skinka utan hoppressat maskinurbenat slaktavfall. Och trots att det står rökt på paketet så räcker det med att man tillsatt rökarom.
Nu så är det en väldigt konstig vinkling ifrån kvällstidningens sida på den här artikeln. De blir upprörda över att maten innehåller så lite mat. Nu borde det ju tas emot med jubel egentligen. När jag lagar fiskgratäng hemma använder jag både fisk, potatis och massor utav räkor. Ett enormt koldioxidutsläpp alltså. Om jag istället äter findus fiskgratäng gjord på en räka och smaksatt med räkskalspulver så blir det ju ett väldigt litet utsläpp av livsfarliga växthusgaser. 13 gram champinjon släpper ut mindre gas än 450 gram som var mängden som behövdes i det första receptet som dök upp när jag googlade recept. Slutsatsen är alltså, rädda en isbjörn, köp färdigmat!

Ekologisk odling är onödigt!

...Ur ett klimatperspektiv alltså.
SR vetenskapsradion rapporterar om en ny undersökning som visar att konventionellt jordbruk ger lika stora utsläpp av Växthusgaser som ekologisk. Vid ekologisk odling krävs ju ogräsrensning och till det används jordbruksredskap som släpper ut koldioxid. Och då är det ett bättre alternativ att använda bekämpningsmedel som inte leder till utsläpp av de direkt dödliga Växthusgaserna… Det hörs ju på namnet, växthusGAS. Gas, som i stridsGAS, nervGAS, senapsGAS… Nej tacka vet jag GMO-grödor… Majs som kan odlas i fält man kan dränka i Roundup. Och ta patent på så att det blir olagligt att spara utsäde.
Det är synd att den globala uppvärmningskulten har satt ett sådant snett fokus på vad som är miljövänligt och människovänligt. I det moderna jordbruket får man göra vilka åtgärder som helst för att öka vinsterna så länge som man kan säga att det minskar utsläppet av de livsfarliga Växthusgaserna. Jag tror att det var i tidningen Jord & Skog som jag läste om hur mycket effektivare ur ett klimatperspektiv att få kor att ge ännu mer mjölk. I Sverige var vi duktiga på det här, vi fick färre och färre mjölkkor och det var ju fantastiskt bra. Man kunde också ge korna en hälsoyoghurt som gjorde att de fes mindre… Fantastiskt. Att de måste ges kraftfoder för att ens överleva nämndes inte.
Jag blir illamående när jag läser och hör om sådant här. Allt man får höra om är klimat, koldioxid och isbjörnar… Våra barnbarn kommer att få ta konsekvenserna av att vi inte cyklar till jobbet… Jag vet inte ens om jag kan få några barn så mycket bekämpningsmedel antibiotikarester och skit jag har fått i mig under mina 11 år i grundskolan. Det var först på gymnasiet som de införde en ekologisk dag per vecka. Resten av tiden var det polskt fläskkött, natriumglutamat och modifierad majsstärkelse som gällde.
Utsläppet av växthusgaser kommer nog att minska av helt andra anledningar ganska så snart… Det stavas P E A K O I L och du lär inte höra miljöpartiet prata om det. Inte så länge som det finns en endaste ko i Sverige som förpestar miljön genom att fjärta ut Växthusgaser.

Groddning

Jag fick ett ryck förra gången vi bodde i Gävletrakten. Då groddade jag gröna linser, för det var vad som fanns hemma. Det blev ganska okej groddar, inte de godaste jag ätit men man får göra som Kajsa Wargh. Alfalfa brukar ju vara goda groddar så jag köpte en förpackning med sådana frön. Sen lade jag dem på långtidslagring i något år innan jag nyss plockade fram dem och testade dem. Det står ju på förpackningen hur man gör men vill man ha lite stöd ifrån groddarnas gyllene årtionde, 70-talet, så får man slå upp den snusförnuftiga groddhandledningen.
Jag delar med mig av ett recept med "dekorativ uppläggning"

Groddkanot.
1 medelstor gurka
alfalfagroddar
färskost
gräddfil
lök
vitlök
örtsalt

dela gurkan mitt itu på längden. Gröp ur det mittersta och blanda det med färskost, lite gräddfil, alfalfagroddar och finhackad lök. Smaksätt med vitlök och örtsalt. Ställ fram groddkanoten på matbordet och låt gästerna skära sin del. Lägg gärna kanoten i ett hav av alfalfagroddar.

Jag lägger mina groddar på en smörgås eller äter dem till lunchen. Så här ser en halv deciliter frö ut.

För mer om groddning, titta in hos Pickelhaupt.

Roundup i Danskt vatten

mobil.jp.dk/nyheder/indlandartikel.pml;jsessionid=2F4BDF97B60B6FC2EF953F46606992C1.uw-portal2?articleid=2315017

hmm... blev en mobillänk.
Dagens mest förbisedda nyhet är i alla fall att 40 % av de Danska vattentäkterna är förorenade av Roundup. Roundup som är en viktig del i odlandet av GMO-grödor. Du planterar Roundupresistent majs. Sprutar rikligt med bekämpningsmedel när den växer upp så man slipper ränsa ogräs. Sen (då ingen normalt funtad människa äter GMO-grödor) matar du köttdjur med växterna. Djuren får i sig alla bekämpningsmedel som inte grundvattnet slukar och giftmängden samlas i köttet. Inte så roligt att äta dansk fläskfilé för 49,50 längre?

årets odlingar

Jag har inte lyckats odla någonting sedan jag var ungefär 7 år. Nej förresten, i mitt studentrum i Karlstad odlade jag en chiliplanta i ett par månader. Men den gav inte frukt så den kan omöjligt räknas. Odlade smultron en gång också. Gav bort alla till människor som kunde ta över dem när det blev sommar.
Det är inte konstigt att jag inte odlat någonting på senaste åren. Förra året så hade vi under sommarmånaderna sju dagar hemma. Året innan fem. Det är visserligen trevligt att spendera sommaren jobbande i Jämtlandsfjällen, Frankrike och Hongkong. Men många ambitioner på det personliga planet blir lidande.
Men nu kanske jag kommit på en lösning på det problemet. Att odla hemma hos någon som kommer att vara hemma merparten av sommaren. Och på en plats inte längre än 6 km ifrån mitt jobb...
Nu när det är vinter har jag försökt ta promenader i anslutning till lunchen för att få lite solljus och D-vitamin och då passar det väldigt bra att lyssna på The Survival Podcast. En sak som resonerades om var hur man om man inte hade odlingsbar mark skulle kunna odla squash i en glänta i skogen bara man gjorde rätt förberedelser. Kommer det bara sol till platsen skulle man kunna gräva som en liten vallgrav och lägga jorden man gräver upp i en liten kulle där man kan plantera squash. Du får lite mer jord för rötterna att gräva ned sig i och sluttningen samlar upp det regn som kommer. Täcker man jorden så dunstar inte så mycket vatten heller.
Och om jag nu anlägger en sådan här odling där någon dessutom kan vattna lite om det skulle beövas borde det kunna bli någonting av det. Och blir det inget resultat, ja då vet jag att jag skall lägga energin på att hitta en gammal industrilokal istället för en mindre gård. Och istället för grönsaksodling blir det till att lagra ris och bönor för en livstid...

Ytterligare resurser och inspiration:
Squashkulle
Cornucopia
Nisse i torpet
Ylven

söndagens text, andra söndagen i fastan

Här skulle jag kunnat skriva någonting om mina fynd på bokrean eller köttkvarnen jag hittade på en loppmarknad för 50 kronor. Men jag har ingen lust just nu. Sista lediga helgen på fyra veckor.

Men jag har nyttjat helgen till fullo. Var med en kamrat till Bauhaus och handlade planteringsjord till hans balkongplantering. Handlat mina efterlängtade ring- och blocknycklar. Och som ni ser på bokmärket så har jag börjat läsa köksträdgården. Hunnit med bibelstudium, middag i goda vänners lag två gånger. Och funderat över livet mycket….

Ofrivillig fasta

Jag hade som vanligt P1 på i bakgrunden på jobbet. Lyssnade på riksdagens utrikesdebatt. Och jag fick den uppfattningen att det är dags att återigen aktualisera Josef. (1mos 41) Ni kan nog historien, egyptierna kommer att bli plågade av hungersnöd och måste spara sitt överflöd för att klara sig.
Utrikesminister Carl Bildt sade i sitt anförande att världen måste öka sin jordbruksproduktion med 40% under de kommande decennierna. Men alla borgerliga och liberaler kan vara lugna. Genom frihandel och öppna marknader är det inga problem att genomföra en ny grön revolution. Och de socialistikt orienterade behöver inte heller oroa sig. Man har ju kommit överens på kongressen att oljan räcker till 2050 och då kan man ju fortsätta med konstgödselproduktionen. Men för oss kristna, som faktiskt är varnade har inget val. Vi måste förbereda oss. Annars blir det nog en ofrivillig fasta. En långvarig sådan.

Näringsfälla

Jag lyssnar mycket på radio när jag är själv på jobbet. En del kunskap kommer man aldrig att använda. Jens Lapidus definition av brat och stekare. Annan information kan användas direkt. Som trafikinformationen. En tredje kategori blir det som är bra att veta men som man inte behöver använda just nu. Och eftersom jag inte odlar någonting så förpassar jag dagens vetenskapsradio till den kategorin.
Kring skånska Kävlingeån har man återskapat våtmarker. Det kommer gamla arter till de här nya våtmarkerna. Men vad som var mest spännande var hur man från mitten av 1800-talet till början av 1900-talet använt sig av översvämmade ängar för att öka avkastningen. Inte nog med att du förbättrar miljön genom att fånga upp kväve, du ökar också din avkastning. Just i det här programmet var det en eko-bonde som använde sig av metoden. Men har man inte närhet till vatten blir det en svår metod att använda.

Fikonmarmelad

Jag har jobbat tio dagar i streck nu. Längtar verkligen till fredag då jag tänkte ta eftermiddagen ledig. Kanske handla någon julklapp och sen ledig på lördagen.
Men det är ju väldigt roligt. Och man känner sig väldigt uppskattad så här efter julavslutningar. Föräldrar har ju också en tendens att tacka för terminen med en liten gåva. Inte nödvändigt men väldigt trevligt! Hittills har jag fått sju sorters kakor, torkade trattkantareller och färska ägg från någons hönor.
När jag kom hem efter jobbet fick jag en till överraskning. Min kära fästmö hade kokat fikonmarmelad. Hon använde allt om mats recept men minskade sockermängden med cirka hälften. En trevlig gå-bort-present till julens alla tillställningar.

Matosäkerhet i USA

Vart sjunde hushåll i USA har problem med att få tag på tillräckligt med mat enligt dagen. Man talar om matosäkerhet. USA talar ju också om energisäkerhet och var beredda att invadera Irak för att öppna upp väldens näst största oljereserv för sina företag. Kina och en del andra länder har redan börjat ge sig ut på det som kallas land grabbing och arrenderar/köper mark i underutvecklade länder. Steget från arrendering till annektering är inte så långt för en desperat stat.

Ångesthantering

Jag resonerar lite på kommentarerna till mitt tidigare inlägg om min ångest.

Beroende på vad man har för grundförutsättningar så kan man reagera olika. Vi bor i en hyrd lägenhet vilket är både bra och dåligt. Det bra är att vi kan ge oss av efter tre månaders uppsägningstid. Dåligt då den inte går att sälja för generera kapital. Samtidigt har vi inte investerat massor av pengar i ett par kubikmeter luft som kan sjunka i värde som en sten när alla vill fly staden.

Men som det är nu har vi ingen fast egendom. Mina farföräldrar hade en liten bondgård. Jag kan inte minnas att den brukades men farfar och farmor hade två hästar och en grålle när jag var barn. Han var också delägare i en bondsåg och hade skogsmark att bruka på vintern. Nu är gården en av mina farbröders.
Min svärfars pappa var bonde och senare målare. De hade djur fram till 60-talet. Djur som man under sommaren flyttade till sommarbetet och sommarhuset. Ett sommarhus som fortfarande finns i familjens ägo. Tillsammans med en del skogsmark. Och en hel del av jordbruksmaskinerna finns kvar även om man nuförtiden bara slåttrar ängen och odlar lite potatis.
Så vi kommer nog inte att svälta ihjäl även om det blir en plötslig oljekris.

Men vi har lite olika inställningar just nu. Min fästmö kan tänka sig att köpa ett stort hus på bilpendlingsavstånd ifrån Uppsala. Vilket är en förbättring från stor lägenhet i något av nybyggena. Hon tycker att jag är lite knäpp som vill ”bli storbonde”. Och som inte kan någonting om jordbruk, eller maskiner. Men det är svårt att lära sig sådant i en lägenhet. All kunskap kan man inte läsa sig till. Jag har ju dessutom inte några ambitioner att bli storbonde men jag vill kunna ställa mat på bordet åt min familj.

Men just nu läser hon Blåsta av Gustav Fridolin. Det hon läst högt ur den än så länge, hon har läst i 20 minuter, säger att den är en ögonöppnare. En ögonöppnare om hur välståndet som byggts upp under 1900-talet börjat avvecklas under 90-talet. Och en sådan samhällsutveckling tillsammans med vetskapen om framtidens energisituation tror jag att det kommer få henne på andra tankar. Och hon kommer att läsa Lindstedt. Om jag så måste läsa den för henne som godnattsaga.

Vad jag skall göra nu är att skaffa mig ett gäng ordentliga odlingsböcker, tips mottages tacksamt, och börja skissa på hur mycket mark som egentligen kommer att behövas. Samt anmäla mig som praktikant hos en kamrat som har jordbruk…

Ångest

Jag håller på att läsa Gunnar Lindsteds svart jord. Ångestframkallande! Så jag gjorde vad alla kapitalistiskt sinnade västerlänningar gör när de får ångestkänningar; Konsumera!
I det här fallet var det mat jag konsumerade. Tio kilo mjöl, några liter olivolja, ett par kilo salt, ett kilo socker och tjugotalet konserver. En god påfyllnad i mobförrådet.


Men jag har också gjort det som goda medborgare inte skall göra, nämligen tänkt. Att bo i en lägenhet är en förlustaffär. Den kostar flera tusen i månaden och genererar enbart tak över huvudet.
En lägenhet ger inget småskaligt jordbruk. Ja, om du inte bryter upp parketten och odlar potatis förståss, men det känns inte helt aktuellt. Nej istället vore det bättre att, medan priserna är relativt låga och det finns ett överskott på mat och jordbruksmark. För nog finns det gott om jordbruksmark. Överallt ser man bostadsområden och affärsområden som växer upp där det tidigare plöjts och skördats.
Men ännu finns det avfolkningsbygder på under två timmars bilresa ifrån storstaden. Och innan 2015 borde en mindre egendom kunnat inhandlats. Om inte annat så som sommarhus tills den kommer att behövas.

Mycket

Det blir mycket i den verkliga världen också. Det skall tvättas, handlas, städas och jobbas. Och däremellan försöker man hinna med att läsa ikapp på Internet och gå i kyrkan.
Det är väldigt mycket på jobbet och i livet just nu. Nästkommande månad jobbar jag alla helger. Löjligt…

Satte en surdeg idag. Vi får se om den börjar leva. Förra gången blev den lite väl sur tror jag. Luktade mer lacknafta än yoghurt.

Ett glatt nytt fynd på Internet är Ylvens blogg. Tack överlevare för det.

Plockat ned trattkantarellerna i en burk som får bo bredvid champinjonerna. Det är löjligt hur mycket de krymper ned. Och hur lite ledigt man tar sig. Men jag säger som jag brukar: Nästa höst skall jag gå ut i skogen mer.
Haha…
Om någon har ett bra knep för hur man beter sig med ledighet skulle jag bli tacksam om denne delade med sig.

Tänk på att hålla sabbatsdagen helig.
2 mosebok 20:8

Vinterstädning

Jag har haft på tok för mycket på jobbet för att skriva någonting. Och knappt för att göra någonting. Men jag har hunnit med en del saker. Jag blev inspirerad av en filmsnutt och byggde mig en penny-can-stove. Det finns gott om olika instruktioner på nätet. Jag har inte hunnit prova min ännu så jag vill inte rekommendera just den designen. Och eftersom jag redan har tre trangia-orginalbrännare är det inte helt bråttom att få en fungerande spritbrännare.

Jag och fästmön var och gjorde vinter i sommarstugan. Ställa in gasen, ta bort lite matvaror så inte mössen har någon anledning att komma in. Passade på att gå en kort tur i skogen. Plockade trattkantareller. Inte så många men de går att torka och äta i vinter ändå. Jag gick ut i svärfars vedbod också och tog två påsar med björkved. För som svärfars far sa; ”den som har ved är inte rik, men den som inte har ved är fattig”. Och även om vi varken har vedspis eller panna så är det väldigt tråkigt att inte kunna gå ut och grilla en korv och koka lite kaffe.

Svinig grisuppfödning

Svenska grisar har det inte helt lätt. Men de har det betydligt lättare än de danska grisarna. Så mycket vet antagligen de flesta redan om, men det är svårt att bestämma över plånboken. Svensk närproducerad fläskkotlett kostade häromdagen 139 kronor kilot på den lokala handlaren. Den danska fläskfilén kostade 69 kronor.
Men att kalla sig survivalist och inte stödja sina grannar rimmar illa i min mun. Det blir nämligen slut på billigt danskt griskött om någonting världsomvälvande skulle ske. Detsamma gäller väldigt många varor som inte din granne producerar. Därför ligger det i ditt intresse att din granne odlar idag.
Dagens Nyheter har en artikel om grishållning idag som var bra.

De nämnde även i en krönika om bajs om hur mycket avföringspartiklar människor som lever med bristfällig sanitet får i sig om dagen. I genomsnitt tio gram…Det motsvarar en tesked. Och partiklarna, bakterierna, virusen och parasiterna i den här avföringen står för många dödsfall i de här delarna av världen. Att bara sila vattnet genom tyg eller något form av filter innan man dricker minskar dödligheten.
Tänk på det när ni är ute.

Matproduktion

Studio ett den 6 maj.

34 minuter in i programmet behandlas matproduktion. Börje Johansson, ekologisk bonde menar att rovdriften på naturen med större skördar än vad som egentligen varit möjligt gör att vi idag har fler munnar att mätta än vad jorden kan hantera.

Men socialdemokraternas Annika Åhnberg har lösningen; storskalig och effektiv skall det nya jordbruket bli. Fördubblad jordbruksproduktion till 2030 är målet och metoden är GMO. Ökad produktivitet på mindre areal.

Någon mer än jag som ser de sovjetiska propagandabilderna på 5-7 skördetröskor som åker i bredd?