måndag 29 november 2010

Vittne

Blev vittne till en stöld på lunchen. Vi var på Kaffe kardemumma i Uppsalas bibliotek och åt lunch. Det var mycket folk där så väldigt många platser var upptagna. I hörnet bakom oss satte sig en ung kvinna som pratade i telefon. På hennes ryggsäck var en stor vit logotype för väskmärket, den hette någonting som lät väldigt "i-den-här-väskan-bär-jag-min-dator". Jag tänkte att jag är glad att jag inte längre använder min portfölj ifrån Targus.
När jag gick för att hämta kaffe så såg jag en man som tittade runt, som att han letade efter sitt sällskap. Jag fick inget kaffe utan skulle få komma tillbaka när det var färdigbryggt efter två minuter. När jag fått mitt kaffe och kommit tillbaka till min plats så kom den här mannen igen, det var nu kanske tredje gången jag såg honom, och pressade sig förbi mig och gick sen iväg med en ryggsäck på ryggen.
Jag sa till min fästmö att nu stal han nog den där väskan...
Efter någon minut kommer två kvinnor och sätter sig bakom oss. Börjar äta sin lunch. Det dröjer ett par minuter och sedan upptäcker de att väskan är försvunnen. Så jag vänder mig om och säger att jag såg tjuven. Hon frågar vad hon skall göra nu, vi säger ringa polisen. Hon frågar vilket telefonnummer, jag svarar 114 14.
Jag går ett varv ut i biblioteket, väl medveten om att han antagligen gett sig därifrån så snabbt han kunde och att det redan var för sent att ingripa. När jag kommer tillbaka så har min fästmö pratat lite om vad som hänt och berättat vad hon såg.
Det visar sig att mannen suttit bredvid henne inne på biblioteket och sett henne arbeta med datorn och stoppat ned den i väskan. Han måste följt efter henne och hon trodde att hon hade sin väska under uppsikt.
Jag lämnade mitt telefonnummer innan jag gick...
Och sitter nu och tänker på att jag förstod att han begick en stöld. Och att jag kanske kunde stoppat den... Men samtidigt, tänk om han dragit upp en kniv, eller en använd kanyl och gett mig en smäll. Eller som min fästmö tycker, tänk om de varit i sällskap och jag anklagat honom för stöld, man får inte vara fördomsfull...
Jag har i alla fall ett bra signalement på honom och skulle kunna göra en identifikation om polisen hittar honom.

Så mycket survivalist har jag blivit på de senaste åren.

söndag 21 november 2010

I mormors skafferi

Satt och fördrev lite tid genom att söka på youtube efter torkning. Upptäckte att det inte fanns någon video om evermat-torken. Men däremot kom kokboken I mormors skafferi upp. Den kvalar in som julklappstips, men jag tror inte att min fästmö skulle bli så glad över den. Lite för lite avancerade kakrecept och lite för fula bilder. Men kanske finns det någon annan där ute som önskar sig en bok om 1800-talets och det tidiga 1900-talets konserveringskonst.

söndag 14 november 2010

zombieboken

Har hittat julklappen till ett av syskonbarnen. 8-åringen. Jag sprang på den bästa survivalistboken i den åldersgruppen, zombieboken...
Boken är innehåller en blandning mellan fakta och en ramberättelse. Den verkade vara spännande också så den borde få en skoltrött andraklassare att i alla fall läsa någonting. Och så kanske det motiverar honom att träna lite med brännbollsträt på skolidrotten...

fredag 12 november 2010

söndagen för domsöndagen

Vi har alltid en andakt eller mässa innan personalmötet på jobbet. Den här gången var det min tur. Här kommer manuset och en uppmaning om att gå i kyrkan på söndag. Och om predikan inte passar er så tror jag att de flesta prästerna och pastorerna uppskattar att få en pratstund om den efter Gudstjänsten.

Nu kommer några av mina bästa helger på kyrkoåret. Till helgen är det söndagen före Domsöndagen. Kristi återkomst är temat. Någonting som för det mesta verkar bortglömd i dagens kyrka. Strax efter att Jesus fart upp till himlen så väntade sig nog lärjungarna och de andra tidiga kristna att när som helst skulle människosonen komma åter och rensa ut romare och ge sina trogna dess belöning. Det fanns lite hälsosam Gudsfruktan. Man gjorde rätt mot sin nästa för Jesus kunde komma nyss.

Allteftersom tiden gick blev man nog lite mer bekväm i sitt handlande. Jesus kommer nog inte imorgon, det är nog snarare så att det är lite längre fram i tiden. Jag har gott om tid på mig att göra rätt för mig senare. Att jag sköter mig lite halvdåligt nu, det gör nog ingenting. Alla andra gör ju det också.

Och det är ju sant. Många idag Älskar inte Gud av hela sitt hjärta och sin nästa som sig själv. Många idag går inte ut och gör alla till lärjungar, döper dem och lär dem…

Men det är det här som Jesus berättar för oss om. Med himmelriket är det som när tio unga flickor gick ut med sina facklor för att möta brudgummen. Fem av dem var oförståndiga och de tog inte med sig olja till sina facklor. Och när brudgummen kommer så har de blivit tvungna att ge sig iväg för att hämta olja. Och när de väl kommer tillbaka så har fästen börjat och porten är stängd för dem.

Så skall man ge bort alla sina kläder till missionskyrkans second hand, skänka sina besparingar till bris och leva resten av livet bland de hemlösa i Kalkutta? Nja, möjligtvis om du heter Theresa och har ambitioner på nobels fredspris. Jag tycker istället att vi skall lyssna på Martin Luther, han känns ju lite mer aktuell än ett katolskt helgon. Om än världen skulle gå under i morgon så skulle jag idag plantera mitt äppelträd. Så trots att Jesus mycket väl kan komma imorgon så tänker jag göra en matlåda och ställa väckarklockan.

tisdag 9 november 2010

”insnöad”

SMHI har varnat för dåligt väder. En till två decimeter drivsnö och blåsigt över stora delar av min hemväg. Det hade fallit ganska mycket i Uppsala och började snöa här precis när jag slutade jobbet. Så jag åkte hem till svärföräldrarna istället och var tacksam över att vinterdäcken var på och att jag har några extrakläder packade. Reservkängor i bilen också.
Det här betyder att jag blir kvar här uppe två dagar till innan jag kan åka hem.

lördag 6 november 2010

Meningen med livet

Jag gillar att lyssna på the survival podcast när jag städar och diskar. Eller ibland när jag är ute och springer eller tar en promenad och utbudet på radion är dåligt. (men jag lyssnar bara med ett öra, någon uppmärksamhet behöver man ha på omgivningen)
I alla fall, ofta talar Jack om vad man du skall göra med ditt liv för att vara nöjd med det. Och oftast frågar han dig som lyssnar vad du skulle göra om du slapp arbeta. Lagom tills att du kommit på vad det är så frågar han vad som hindrar dig från att göra det nu!
Jag frågade min fästmö när vi tog en promenad, vad hon skulle göra om hon slapp arbeta. Hon skulle baka mer avancerade saker, knäckebröd och surdeg. Hon skulle engagera sig ideellt i någon församling någon dag i veckan. Se till att syskonbarnen slipper dagis på fredagar.
Nu är det ju hon som tjänar mest av oss så hon kan glömma det där med att sluta jobba till förmån för att baka surdegsbröd.
Jag ser mest bara fram emot att flytta. Det skall bli så skönt att komma hem varje kväll efter jobbet. Och när jag tjänar in ca 2 timmar i pendligstid varje dag jag åker kommer det att bli tid över till en del hushållsarbete. Och det har alltid varit jag som skött storhandlingarna. Vardagens långkok av lins-grytor och sådant. Min fästmö är mer för söndagsstek och småkakor där jag gillar att laga billig vardagsmat. Och sedan jag började pendla har vi aldrig haft toalettpapper och shampo hemma.
Jag svävade visst ut lite där ifrån meningen med livet. Men det är ett ämne som tål att återkommas till.

lånandet

Jag borde onekligen skrivit någonting om det här för länge sedan men det har inte blivit av. Jag lyckades åka ifrån laddaren till datorn så det var lite knivigt att skriva någonting.
Vi har i alla fall varit till banken och pratat pengar. Det första upplägget som vår bankkvinna föreslog var utan amorteringsplan... Det säger en del om vad de förväntar sig av unga som tar lån idag. Jag blev förstås upprörd och menade att om man inte amorterar så kan man lika gärna hyra... Det föll i god jord och vi fick några kalkyler där det faktiskt fanns en amorteringsplan.
Men det väcker mycket tankar. Hur skall man dela sitt lån. Låsa räntan och betala för säkerheten. Eller ha rörlig ränta och kunna amortera lite extra. Det verkar dessutom som att alla man pratar med har olika idéer.
Konstaterade att vi blivit väldigt vuxna. När vi hade vänner övernattande en helg och vi blev att prata elpris. Det är vuxenpoäng på det.