preppermisu

Tiramisu är en efterrätt som vi gör här hemma då och då. Inte så ofta på senaste tiden men förra veckan hittade jag ett öppet halvt paket av savoiardkex. Men marscapone och de andra ingridienserna lyste med sin frånvaro. Faktum var att det mesta i matväg lyste med sin frånvaro. Men man tager vad man haver som Cajsa Warg säger. Jag vispade ihop lite marsankräm på torrmjölk och kryddade upp den med lite rom-esens och vaniljpulver. Det blev faktiskt en riktigt god preppermisu. Ett litet tips till nästa veckas fredagsmys...

Omläsning av Patriots

Jag fick tillbaka min kopia av Patriots av J W Rawles i påskas. Jag började läsa om den igår. Har svårt att sova för tillfället och det var kanske en dum idé att läsa den här boken då. Men den är fiktion, och det är bra. Sen kan man inte annat än älska sådan här dialog.

Mike raised an eyebrow and asked, "So you really think that they´ll make it here? You know, if they had a chance to make it out in a car, the´d be herte bynow. They could be on foot by now, or worse. You saw how dan´s rig got shot up. That´s pretty strong evidence that we´re in a world of hurt." Todd Gave Mike nelson a glum look. "I know mike, I know. At this point though, all we can do is hope and pray. Care to join me?" They kneeled and bowed their heds.

Det som slog mig på tåget till jobbet var när de diskuterade avgörande händelseförlopp. Händelser i världen som triggar gruppens evakuering. Nu har jag ingen grupp att evakuera med. Men väl en fru. Och vi har pratat igenom villken plats vi skall ta oss till i händelse av att... Ja jag vet inte. Att någonting skulle hända som skulle få oss att bli tvugna att ge oss iväg. Vi borde göra ett informationspaket med alternativa vägar ut ur stan, vad vi skall packa med oss, viktiga telefonnummer och sådant. Kanske en del saker som just skulle kunna trigga en evakuering. Inte för att planen skulle behöva genomföras utan för planerandets skull. Du har inte tänkt färdigt innan du formulerat dig.

10 000 sidvisningar

10 003 sidvisningar av upp19:15 visade räkneverket på nu ikväll. Fördelat på 192 inlägg leder det till ca 50 sidvisningar per inlägg. Tydligen har jag också drivit bloggen sedan 2009. 4 år. knappt ett inlägg i veckan. Men som Argus skriver, lite sporadiskt uppdaterand. Speciellt under 2011 med 37 inlägg. Jag funderar på om jag skall skriva någonting om det... Under 2012 har det i alla fall redan blivit 34 inlägg så snittet skall nog bli bättre. Kvalitén lovar jag dock inget om. Jag har liksom känt mig lite i underläge med de som skrivit så mycket om teoretisk survivalism och självförsörjande. Men komunikatören Martin Garlöv brukar säga att "livet består av trams"

Nattfrost

Det kändes ett tag som att vi hade ordentlig vår här. Men i morse när vi åt frukost såg jag hur det glittrade på takpannorna. Minusgrader i natt. Det är lite synd om våra påskliljor i rabatten. Men de överlever nog. Jag har inte satt någonting på förkultivering. Fönstret som förra säsongen var ledigt för odling är idg inte lika lämpligt. Men jag tror att jag skall satsa mer på kryddörter och sallad än tomater och gurka i år. Och så får jag nog en och annan planta av svärmor som är färdiguppdriven.

Veckans bryggd: Ingefärsdricka

Påskaftonen var lång. Skall man gå på mindattsmässa behöver man hålla sig vaken länge. Och har man dessutom sällskap, några citroner och lite ingefära över, då passar det bra att göra lite ingefärsdricka. Jag gjorde en flaska för någon månad sedan och var orolig att den skulle smaka mäsk men den blev faktiskt riktigt uppfriskande och god. Jag tror att jag har sett Jamie Oliver, Det goda livet och säkert något annat program göra varianter. Så här gör i alla fall jag:

Riv ingefära efter smak. En rejäl bit per flaska tycker jag att det skall vara. Riv också ned skalet ifrån citronen.

Pressa ner citronerna i blandningen. Ganska så mycket citron tycker jag att det skall vara. Så det blir lite friskt.

Lite turbojäst från glöggprojektet ligger i frysen. Jag hälde i en tesked per flaska. Och fylde på med socker. 160 gram. Enda exakta måttet i det här receptet. Men jag tror att det kommer att bli bra. Eller. jag hoppas det.

Sista momentet är att fylla flaskan till hälften med kallvatten, skaka om så det blandar sig och sedan fylla upp... Lite plats upptill för bubbel tycker jag är bra. Jag brukar skruva av kapsylen lite och klämma på flaskan, kan det pysa ut luft och flaskan återtar sin naturliga form så är det bra. Inget snusk kommer in och flaskan exploderar inte. För att se att jäsandet kommit igång brukar jag klämma på flaskan och skruva fast kapsylen. Jäser det så kommer flaskan efter ett par timmar återfått sin naturliga form och blivit hård. Nu så är förståss inte veckans bryggd färdigjäst, tror jag, så jag delar med mig av förra projektet. När den jäst ut hälde jag över den till en ny flaska och såg till att bottensatsen inte följde med. Jag provsmakade, och konstaterade att den var lite sur. Jag fylde på med kanske tre teskedar socker för att jäsa upp lite kolsyra och så två eller tre matskedar för att det skulle bli lite sött. Men också här är det läge att gå på känsla. Nu är det viktigt att skruva åt kapsylen ordentligt. Jag klämde ihop flaskan ordentligt och höll tummarna för att jästen skulle orka med lite till. Och det gjorde den. Serverad väl kyld var den riktigt uppfriskande. Och då den går att göra i en flaska är det lätt att göra en liten sats och inte så mycket palt och kladd, speciellt inte när någon annan river och pressar åt dig. Och så är det mer erfarenheter inför andra bryggprojekt.

90-gränsen spräckt

Igår fick jag det bekräftat: jag har passerat 90-strecket. 90,7 stod vågen på igår. Den har varit på väg dit länge nu. Långsamt och stadigt uppåt. Kanske är det att jag tränade mer i höstas. Eller att jag knaprat för mycket kakor. Jag kände av det när jag var på dop förra helgen och knappt kunde knäppa kostymbyxorna. Gjorde någonting åt det nyss när jag tog en joggingrunda. Andra för året. Får försöka hålla i det bara. Hur är det man säger, det tar tre veckor att skapa en vana. Så i maj borde benen gå av sig själva?

Lite björnspår på påskafton

Påskmiddag hos svärföräldrarna. Vi tog en liten promenad innan middagen förbi familjens hemman... Där i snön såg vi spåren av en liten björn som kommit fram ur idet. jag tror att det var för två år sedan vi såg så mycket björnspår och björnskit nästan bredvid huset. En natt såg vi också två björnungar. Kanske är det dags i år också. Bilden är antagligen inte den bästa för den är tagen med min Z610i ifrån 2005 eller så. Men telefonen fungerar fortfarande och det är mer än vad man kan säga om xperian...