Ölkok

Till sist fick jag hjälp med barnet och tummen ur.
Bittergivan bubblar på svärfars vedspis.

Att förbereda sig för vintern

Pratat mycket om snöovädret i Gävle för 15 år sedan. Bland annat i min frus lunchrum. Jag tänkte att jag kanske kan spela lite på erfarenheterna av snöovädret för att få igenom en alternativ uppvärmningskälla här hemma. Gasolvärmare, kanske fotogenkamin eller en dekorativ gelebrasa. Men så jag frågade min fru vad vi skulle göra för att hålla värmen om vi blev insnöade ett par dagar. Svaret kom snabbt och fick hennes kollegor att känna lite lagom med ångest. Samlas i ett rum, isolera fönstren med liggunderlag, plocka fram sovsäckar och spritkök.

Pestens tid 7. Kapitel sex

Det har varit två veckor av alldeles för mycket. Hela livet har blivit lidande. Eller så var det livet som inträffade. Nytt kapitel i alla fall. Och jag tror att vi låter det stanna på några korta citat:

"Förliten eder icke uppå denna världens furstar, ty de skola draga eder vid näsan, och det skola även deras regeringar, ända intill jordens undergång"

"Reda kontanter är lösningen (på pensionen), sa han till Frannie. Will Rogers sa att det var mark, för det är det enda de inte tillverkar mer av, men det gäller guld och silver också."

Jag tycker nog att de kan få stå för sig själv. Problemet är inte vad man skall investera i, det är hur man skall få pengarna till det.

Ölbryggning

Jag fyller snart år. Jag tänkte ge mig själv en present när kalaset och dess förberedelser är över. Nämligen en tunna maltextrakt, lite spraymalt, humle och alejäst. Passande nog skall jag köpa lite öl på halvlitersflaska. Blir perfekt att tappa upp produkten på sedan. Blir resultatet bra kanske det är läge att försöka hinna med en delmäskad julöl också. Vi får se om tiden finns. Ont om helger som inte är intecknade och det kan bli trixigt på en vardag.

Pestens tid 6. Kapitel fem.

Vi får i det här kapitlet äntligen möta Larry Underwood och New York, staden av råttor. Larry får lära sig vad som skiljer riktiga vänner från sådana som bara vill åt dina pengar. Jag tror inte att jag själv behöver läras det. Dels så kommer det väldigt sällan stora summor pengar till mig, och dels har jag gott om riktiga vänner. Vänner som vi redan delar med oss till. Hem till oss kan man alltid komma och det finns alltid en smörgås, en kaka, middag eller en säng beroende på vad man behöver. Och i händelse av kris är det ett socialt nätverk som heter duga.

"Goda lånevillkor, det var sådana som gjorde din far utfattig" är Larrys mors kommentar till hans bil köpt på avbetalning. Sanning i mina öron. Rn bra deal är ju svår att motstå men en bra deal kan aldrig vara på kredit. Varje vecka kan den lärdomen dras av lyxfällan. Men folk verkar inte kunna läsa det finstilta. Värst är nog ändå ellos som erbjuder kläder på fem års avbetalning. Jag har svårt att se någonting i garderoben som finns kvar efter fem år. Men skulden är där fortfarande. Ja, jag har svårt för lån över huvud taget. Huset, ja. Bilen, nja. Nu har vi finansierat vår bil med lån men vi betalade en stor del med sparade pengar och har betalt av den om ett år. Och kommer nog köra den ett par år till. Kanske kan spara ihop till nästa utan lån men det är svårt nu när vi bara har en riktig inkomst.men goda lånevillkor kan verkligen göra en utfattig.

Pestens tid 5. Kapitel fyra

Ett händelselöst men ändå händelsefullt kapitel. Vi får höra om projekt blå, dess anställda och dess chef.  Och mer om Campion. Hur han klarade sig så långt som till Texas. Han var smart nog att ta små vägar där han undgick upptäckt men inte så små att han körde fast. Återigen en anledning till att titta över sina egna evakueringsvägar. Det gäller att känna dem. Gps, går på batteri. Murphys lag gör gällande att batteriet kommer att ta slut när du behöver den som bäst. Så packa karta också. Och var beredd på improvisationer.

Magsjuka

Söndagen ägnades åt magsjuka. Inte helt kul. Detta ledde också till att måndagen och tisdagen blev dagar där så lite som möjligt gjordes. Att hustrun jobbat 8-21 onsdag och torsdag hjälper ju inte direkt till med energihalterna på kvällarna. Nya friska tag på måndag.

Terminator the Sara Conor chronicles

Jag tittar av och till på Therminator tscc på Netflix. Idag hade de verkligen tur att de känner en ambulanssjukvårdare. Vilket osökt får mig att tänka på sjukvård i händelse av kris, krig och katastrof. Vad har jag för resurser egentligen? Dels rent materiellt, vad ligger i plastbacken med sjukvårdsutrustning men också människor som kan sjukvård. Jag har en bekant, präst, vars fru är läkare. Eller, senast vi träffades var hon läkarstudent men nu bör hon vara färdig läkare. Hon hade ångest av antibiotikaresistenta bakterier. En fingervisning om vad vi borde oroa oss för också kanske? Men på närmre håll, vad har jag för resurser då. Olyckligtvis få. Jag tror att det är jag som har bäst koll. Och den kollen är inte mest sas survival handbook, where there is no doctor och en och annan video på youtube med folk som syr ihop fläsksvålar. Får kanske titta på om jag behöver köpa mig doc Bones och nurse Amys bok i julklapp åt mig själv. Och ladda upp med bomull och gaffatejp.

Att handla

Vi tog en dag och besökte vänner i Stockholm idag. Det är ju inget konstigt med det men när vi rullade in här hemma insåg vi att vällingpaketet stod kvar på deras diskbänk.

Kris!

En reserv-tetra med färdigblandad välling hade vi hemma men klockan 21:45 är det bara 15 minuter tills butiken stänger. Varför, kan jag fråga mig själv, har inte one is none gällt på välling?

Pestens tid 4. Kapitel tre

Doktorns sista ord till männen efter olyckan är att de inte skall sprida några rykten om att det är kolera de dött av utan att de får läsa i tidningen efter obduktionen. Det är antagligen som så att rykten snabbt kan spridas. Jag kommer ihåg massvaccineringen inför fågelinfluensan. Jag minns att vi pratade mycket om den. Om huruvida vaccinet skulle räcka. Min fru var riskgrupp så hon fick vaccin. Eller rättare sagt, hon fick köa länge för vaccin. Rykten kan spridas fort. Och de är inte alltid harmlösa. Källkritik gäller.  Med i facebook  får du träna mycket på det där med att bedöma sanningshalten på det dina vänner delar.

Dagens fynd

Fann en konserveringsapparat på loppis. Saknar den inbygda termometern men det borde ju gå att ersätta med stektermometern. Morgondagens loppisjakt får bli i kokbokshyllan efter konserverinsskrifter från 40-talet. Någon som har erfarenhet av en sådan här apparat?

Pestens tid 3. Kapitel två

Inga egentliga katastroflärdomar i dag. Bara att du inte skall slå din tjej. Då slutar hon älska dig. Och förhoppningsvis tar någon ett ordentligt tag i ditt öra och tvingar dig att be om ursäkt. Men jag skall repetera en lärdom från inledningen. Att ha protokoll för hur saker skall genomföras.
Swedish prepper skriver om du kan följa en instruktion. Men om du läser det här är risken stor att det är du som behöver vara den som ger instruktioner. Och som leder planerandet. Jag skall erkänna, själv har vi ingen nedskriven mästerplan. Det är synd. Men min fru är med på samma tåg så vi pratar en del om skrämmande saker och lösningar. Självklart lämnar man kanske huvudet någon annan stans vid en stor kris men vid alla mindre kriser på jobbet har jag hållit huvudet kallt. En mindre brand, den gången då två tjejer blev antastade på vägen till verksamheten. Vi har i alla fall en pärm som står i närheten av hallen som är uppmärkt med krisplan. Men det är inte så mycket krisdokument i den. Det är för att de "tacticoola" sakerna, som alternativa flyktvägar ut ur staden vi bor känns väldigt avlägsna och att anteckningen om att min fru inte tål en sorts penicillin inte är tillräckligt tacticool. Ett klassiskt moment 22.

Pestens tid 2. Kapitel ett

Så, har någon grävt fram boken ur gömmorna? Eller köpt den kanske? Den är verkligen läsvärd. Kan jag hålla mig till ett kapitel om dagen kanske du hinner ikapp. Och jag hinner kanske inte med så många spoilers.

Första kapitlet handlar om Arnette, skithålan i Texas där papperstallriksfabriken lagt ned och gjort folk arbetslösa. Och nu har de varit arbetslösa så länge att det är socialbidrag som gäller. Så vad skall vi säga om det, jo skuldsätt dig inte så högt. Spara till en buffert. Och gör som Stuart Redman, skaffa dig ett jobb. Ja, i hans barndom alltså. I hans fall ett tungt jobb med dåligt betalt. Men det sätter mat på bordet.

Jag önskar att jag kunde säga att jag jobbade hårt när jag var ung. Men så är det inte riktigt. Jo, jag jobbade ett par veckor på sommaren som kyrkvaktmästare men inte på det sättet som min fru gjorde. Hon klippte gräs och rensade gravar i spöregn. Jag satt på en snurrstol och rattade ljud. Ja, och så har jag stått i kiosken på en ungdomsgård också. Sena kvällar om inte annat. Men när det gäller att ge sonen arbetsmoral, då är det nog hustrun som får stå för instruktionerna.

Det diskuteras pengar. Någon tycker att man skall snurra på ekonomin med att trycka nya sedlar, miljontals dollar och skicka ut i cirkulation. Är det inte det "helikopter Ben"Bernanke har försökt med. Ja, lära sig lite mer om pengar och dess skapande vore kanske inte så dumt. Diskussionen fortsätter men Stu har ögon och handlingskraft. Det är viktigt att ha ögonen med sig, se var nödutgången är när du kommer in i biosalongen, sätter dig så du ser dörren på restaurangen och bilen som är på väg att köra in i bensinmacken. Och handlingskraften är viktig, att stänga av bensinpumparna bilen är på väg att krocka i, ringa brandkåren när du ser en bil brinna. Att vara en görare. Mmm, var en görare!

Ja, och så pratar de försäkring. Se för Guds skull till att du har dina viktiga försäkringar i ordning och betalar dem! Trafikförsäkringsföreningen behöver inte dina pengar, bostadsrättstillägg om du har en sådan. Barn skall försäkras i samma ögonblick som de får ett personnummer.

Pestens tid 1. Cirkeln öppnas

Så, jag köpte ju nyss den oavkortade versionen av Stephen Kings Pestens tid. Jag tänkte försöka läsa om den, 1200 sidor så vi får se om jag orkar. Under tiden tänkte jag försöka dra några lärdomar av den. Vill du undvika spoilers lär du läsa ikapp med mig. Kanske ett kapitel om dagen.

Första kapitlet:

Äh, jag skall inte ljuga för dig, käre läsare. Jag skrev det här ovanför innan jag läste första kapitlet. Klockan är 23:28 och imorgon vid 6-tiden måste jag gå upp med profeten. Men jag vill inte lägga ned boken. I alla fall, såhär börjar det. Charlie jobbar så att han får tillgång till kunskap om vad som är på väg att hända. Och han sticker... Men inte i tid. Lärdom numer ett: går skiten i fläkten skall du redan ha handlat. Proaktiv inte reaktiv! Sedan då, han kommer hem till frun mitt i natten och säger: packa barn så drar vi. Man saknar en plan. De borde ha i alla fall två planer. Plan ett; älskling jag släppte lös pesten och vi måste åka om fem minuter- planen och plan två; älskling jag släppte lös pesten och vi måste åka om en timme eller två-planen. Ja, och så borde de haft en GOS/BOB, han jobbar ju som militär på ett jävla mjältbrands-lab.

Ja, och så har vi en till lärdom. De har en dator som skall stänga basen när klockan blir röd... Lärdomen är, teknik kommer att gå sönder och bete sig opålitligt. Vare sig det är fel på program eller någon som med flit stör den. Så lita inte på teknikberoende system. Det vill säga, LITA INTE PÅ NÅGRA system.

Missade jag något? Kommentera!

Pestens tid

Idag gav mig ICA maxi "an offer i could not refuse". Pestens tid i storpocket för 29 kr. Till saken hör att jag i förra veckan på en loppmarknad köpte en pestens tid i hårdpärm, den med en svart sjuk man på framsidan, precis likadan som den boken jag plockade upp i mitt högstadiums skolbibliotek. Den här boken är antagligen det som gjorde mig till survivalist på riktigt. Ja när jag var ung alltså. Den här boken, och senare filmen, (det här var innan piratandet så en gång om året hyrde vi the stand från stadens videouthyrningsfirma, den var så lång att den kom på två vhs och vi var tvugna att börja se den strax efter lunch med planerad middagspaus) påverkade mig och mina vänner så till den grad att vi även i tidiga 20-års åldern hade planer för hur vi skulle ta oss till varandra när pesten slog till. Att vi skulle vara bland de 0,02 % som överlevde var ju självklart.

Äpplets fall från trädet

Jag och profeten (sonen) var hem till mina föräldrar. Pappa hade lagat middag första kvällen. Köttgryta med kokt potatis. Odramatisk mat. Ungefär vad vi kunde ätit när jag växte upp. När jag åkte hem idag skulle min mamma bestämma mat. Biff Rydberg. Min första tanke var: vem har hjärntvättat min mamma. Det här är lite av en trend hos föräldrar och syskon. Här skall ätas "finmat" som det aldrig var tal om för 10- 15 år sedan (ja jag vet att matvanor utvecklas men där syskonen efterapar Bernadotte provar jag på Jugoslavisk husmanskost och köper hemslaktade djur, typ) det är bara min familj som inte har matkasse levererad varje vecka, städhjälp har visserligen inte mina föräldrar men väl en robotdammsugare. Jag är ett äpple som när jag landade upptäckte att trädet blåst omkull och ersatts av nån orkidé.

Suck och pust

Hoppsan

Läste just kommentaren till föregående inlägget: "uppdatera ofta"

Epic fail på det då.

Dagens rätt

När jag var yngre blev jag alltid så besviken när det skulle bli dagens rätt på tv. Jag trodde, varje gång dessutom, att det skulle bli matlagnings-tv. Men det är ju trav...
Idag när jag kom hem så hade hustrun och barnflickan ätit hamburgare.  Tydligen så blev de så sugna efter att de sett man vs food. Men jag tog tillfället i akt att pröva en påse Mountain House.
Hustrun konstaterade att jag åt dyrare middag än henne, att det luktade barnmat och att hon aldrig i livet skulle provsmaka ens en sked.
Och det luktade lite skumt men smakade bra. Lite ihopkladdat, som barnmat, men kycklingen smakar kyckling,  grönsakerna har spänst och man blev nästan mätt på en påse om man bara ätit fika till lunch. Mountain House sötsur kyckling med ris får sju poäng av tio. Plus för smak och hållbarhet, minus för mängd och utseende.

Säkerhetskopior

Min fru hörni... Prepperinnan som jag nog måste börja kalla henne på heltid. En av hennes gamla klasskamrater flyttade in i vårt kvarter i julas och de pratades vid idag. Jag vet inte hur ämnet kom upp men tydligen var klasskamraten nojjig över att hennes man skulle säkerhetskopiera bilder till ett usb-minne varpå min frun utbrister: det har du inte kvar om det börjar brinna!
Ärligt, men tydligen väldigt stressande. Så hon fick utbilda lite om molntjänster. Typ dropbox. Det gäller att spara familjeminnena. Det var bara några veckor sedan det var en brand som totalförstörde ett bostadshus och stall. Inga dödsfall som tur var. Men vad vi blev att tala om var just att stå utan några kläder och utan minnessaker. Dags att investera i ett brandskåp kanske.

Min Hustru ( aka prepperinnan)

Vi var och köpte en bilmatta till profeten och passerade då ö&b. De reade ut mandelmassa så min fru handlade lite. Fem paket. 2, 5 kilo. Och nu ett par timmar senare så går hon runt här hemma och har sån ångest. Hon ångrar att hon bara köpte fem paket och imorgon så skall vi köpa fem till.  Fem kilo mandelmassa går ju åt på ett år.  Minst fem kilo. Så nu törs hon inte uppdatera på Facebook om sitt inköp "någon kan ju hinna köpa de sista före mig" istället sitter hon här vid köksbordet och pratar för sig själv: "store what you eat and eath what you store".

Hästköttsskandalen. Det bästa som hänt svenska konsmenter

Bild från www.kotzendes-einhorn.de

My lidl pony är nog det bästa som hänt svenska konsumenter på länge. Till sist så har vi nämligen fått veta vad maten egentligen kostar. Berglin gör små svarta seriestrippar om dagsaktuella ämnen i arbetarbladet varje måndag. Igår var summan av det hela att Svenskar skulle äta stekare, kokare, biffare eller kokt mungo bara det var billigt. Därför är dansk fläskfilé så populärt varje fredag och kan säljas för 49:90 i våra matvarubutiker. Men är då 49:90 den egentliga kostnaden? Svaret på den frågan är absolut nej!

Jag skall försöka dra mig till minnes här ett stycke ur Heinleins Starship Troopers. En av de romaner som präglade min uppväxt. Det diskuteras idrottsprestationer och läraren frågar om förstaplatsen skulle vara något värd om den bara delades ut. Du kom in som tia men får ändå stå på toppen av prispallen. Inte skulle någon segersötma komma. Man går vidare till livet. Man kan inte köpa ett nyfött barn för pengar men födelsen måste ändå betalas. Valutan är svett, blod och smärta.

Och nu när vi definierat en annan valuta än svenska kronor kan vi gå in på vad den där hästfilén, jag menar fläskfilén egentligen kostar. För det första så kostar den enormt lidande hos grisen som står inomhus hela sitt liv på betonggolv i ett danskt svinstall. Den kostar också antibiotikaresistens eftersom den kan bli sjuk av sin levnadsmiljö så man ser till att mata den med antibiotika. Den kostar också helt onödiga koldioxidutsläpp då dess foder odlats på andra sidan jorden och skeppats till Danmark. Den kostar också ökat skattetryck då ditt val av undervärderat danskt fläskkött gör att din granne, den svenska svinbonden, måste lägga ned och sälla sig till skaran av arbetslösa som behöver ekonomiskt stöd. 

Antagligen kan vi öka på prislappen med flera saker, till exempel att ditt nötkött är färgat svin eller nermald häst. Men kanske... Kanske har svensken nu fått upp ögonen för att prislappen på maten är större än bara kronor och ören och att det kan vara värt att betala lite mer för att få mat av lite högre kvalité.

Köp helst en låda kött av någon lokal bonde. Bäst är om du känner denne, kan komma förbi och klappa lite på djuren innan de skickas till slakt. Näst bäst skulle jag säga är svenskt kött som är färskt och butiksstyckat. Fryst kött har ju tydligen en tendens att byta ursprung i frysdisken. Nu har ju ICA historik om sig att de fifflar med det butiksstyckade men det kan ju faktiskt betyda att man nu inte törs göra det igen på ett par år. Dessutom så, tycker jag, är det lättare att inspektera biten när den inte är vakuumförpackad. Också kan man nog kolla lite extra på innehållsförteckning och ursprungsmärkning. Och fundera på om du vill äta det som maten består av. Och om du är beredd att betala priset.

Edit:
När skall jag lära mig hur nya blogger fungerar?

Bug Out Bag

Jag låg igårkväll och tänkte... Hur är egentligen statusen på Bug Out Bagen? Jag kommer inte ihåg när jag packade om den senast. Antagligen alldeles för länge sedan då. Och vart är den? Nej, så illa är det inte, jag vet precis var den är. Den är i vårt inomhusförråd. Tyvärr under alla min frus handväskor och skor. Längst ned i botten så man kommer att svära ihjäl sig när meteoriten flyger över huset och man måste greppa väskan och springa från huset. Det är onekligen dags att städa i förrådet. Några förslag på system för ordning som inte kostar skjortan och fungerar på gipsvägg?

Ja, just i händelse av att en komet sprängs över huvudet på en är det kanske bättre att stanna kvar hemma och tälta i vardagsrummet. Enligt Bodis är det många minus hos ryssarna. Så kanske inte att en BOB hjälper dem. Men det är ju just så med förberedelser. Det gäller oftast inte att förbereda sig för det som just hänt, utan för det som kan komma att hända.

Eller ännu bättre, förbereda sig inte bara för enskilda situationer, utan förbereda sig så att man klarar alla situationer.

Alla hjärtans dag

I torsdags var det alla hjärtans dag.
Jag spenderade den med mitt hjärta, min hustru. Vi pratade bajs... Eller ja, egentligen pratade vi hygien i händelse av "krigen, krisen och katastrofen" kommer. Ja energifrågan diskuterades också.
Ge oss 10 år så har vi nog en bunker här hemma hos familjen preppers...

Uppdaterad kontaktinformation

Jag tröttnade till sist på Yahoos krav på att jag skulle registrera mitt telefonnummer för att kunna logga in på min mejl och skapade helt enkelt ett nytt konto.

Jag nås bäst på upp19femton@gmail.com

Hårdare tag mot olagliga vapen

Folket kräver hårdare tag mot de illegala vapnen! Dags för polisen att sätta igång. Här har vi 150 fall där det torde vara ganska enkelt att hitta förövaren, dokumentera brottet och konfiskera samt förstöra vapnen. Men jag antar att spaningsunderlag kommer att saknas.

Utvärdering

Jag satt på väg hem från jobbet och skissade lite, som vanligt, på förberedelsenivån och planer. På föräldrapeng blir många förberedelser inte mer än just teorier. Vi bygger inte upp förråden, vi är tacksamma att vi har dem. Men det är ju vad förråden finns till för.
Hur som helst, utgår man från the modern survivalisms fem pelare, vatten, mat, skydd, säkerhet och energi så går det ganska bra att sammanfatta.
Vatten: Okej. Lagom med lager för att bli vattenlös i ett par timmar. Men omringade av snö, en kilometer till närmsta vattentorn och kortare så till närmsta källa. Inget vattenfilter. Och det är tråkigt. Men jag har pratat flera gånger med en man som har erfarenhet av vattenrening i svensk kommun samt både, Afrika, Indien och andra katastrofområden. Så jag skulle kunna komma långt på klorin och kokning. Gäller att ha lite extra hinkar och dunkar liggande.
Mat: Bra. Mat för 30 dagar. Kanske lite mer. Och inte helt enformig. Kanske får bli "mat" till frukost men det har ingen dött av. Men att inte få mat har många dött av...
Skydd: Tak över huvudet har vi. Dessutom tält om det skulle behövas. Och en del skivor som skulle kunna sättas för ett trasigt fönster om det skulle behövas. Det som saknas är alternativ uppvärmning.
Säkerhet: Ja. Grannsamverkan mot brott, belysning, ordentliga lås mm. mm...
Energi: Här är en osäkerhet. Det var länge sedan jag tittade i påsen med batterier. Den väger en del så det är inte helt slut. Och diodlampor drar inte så mycket batteri. Vi har en del stearinljus också och tändstickor. Radio som går på batteri, eller med dynamo. Har ett par dynamoficklampor också men det är ju inte det optimala i en kort kris. Telefonladdare till bilen så har man bara en skvätt bensin går det att ladda den åtskilliga gånger. Har också en del äldre telefoner med fler batterier. Som jag borde ladda på... Kan ju vara bra att ha den med fulla batterier också. Och det var inget egentligt fel på den.

Men vad är en sån här lista om man inte gör någonting mer med den, stämmer av den någon gång? Får stämma av den med hustrun och se vad hon tycker om den...

Den enes skräp

Jag hittade lite skräp i ett av vindskydden i vår backe. Blev att fundera på vad jag skulle kunna använda om jag hamnade i en nödsituation... Första skräpet jag hittade var två tomma ölburkar, en engångsgrill och en halv flaska fryst senap. Perfekt tänkte jag, aluminiumburkar till att smälta snö i och sedan koka vattnet. Engångsgrillen har en ställning av tunn metalltråd och ett galler jag kan använda. Själva grilldelen får bli signalspegel. Eller austronatsula kanske. Jag blev nyfiken, vad fanns i de andra vindskydden. Jag hittade en två sopsäckar, en tom och en halvfull med spännande skräp. En halv pulka, (den andra halvan tog jag med och kastade redan i måndags) en petflaska, en till engångsgrill och många tomma korvpaket och ölburkar. I ett annat vindskydd hittade jag tidningsåtervinningen, två halvfulla petflaskor och så högvinsten: toaletpappersrullen.

Så vad kan det här användas till då? Jo pulkan får kanske bli snöspade, petflaskorna får bli flaskor. Med varmt vatten i blir de värmare till kvällen och vatten behöver man alltid dricka. Tidningarna kan bli extra isolering. Snötäcket är väldigt djupt här så jag pulsade iväg till någonting som såg ut som ett lämpligt hål. Jag vet inte om det var så bra men det finns i alla fall en del granar här i området som.man kan krypa ned under. I senaste blåsvädret blev det dessutom ganska mycket grenar och annat som numer ligger på marken.

Kan du komma på något annat sätt att använda det här skräpet på?

För övrigt, vem tar med sig en engångsgrill till en plats där det finns fyra eldplatser och tillgång till ved..

Se nu först på den här fantastiska sketchen med Robert Gustafsson som Tony Rikardsson. Bevara tonfallet i hur de här brottarna kraaamaas och hur höjdhopparna landar i en mjuk läskig matta... Sen läser ni det här ifrån riksdag & departement med den rösten och skrattar lite...
"Skidskyttar har jättefarliga vapen om de skulle skjuta på något annat än måltavlor."
Säger polisskolans rektor, Doris Högne Rydheim.
Tills skrattet sätter sig i vrångstrupen och ni börjar fundera på vad polisen håller på med? När hörde vi senast om en bank som blev rånad där förövarna försvann på skidor? Nja, stulen bil och olaglig kalashnikov eller insmugglad serbisk pistol. Och du kan ha hur hårda lagar som helst för de kriminella, de kommer ändå inte att följa dem.

Jag lägger in en extra länk här till lite vapenamnesi.

Gästinlägg: veckans utmaning

Gästinlägg från frun i familjen

Veckans utmaning: att bara laga mat av det som finns hemma!

I måndags när vi betalat räkningarna så insåg jag att det var dags att börja ett nytt tänk på matsidan... Jag bestämde mig för att lägga 500 kr i ett kuvert och det kuvertet skulle räcka hela veckan. Dessutom så fick jag inte handla någonting (förutom ev. mat till profeten så klart) före torsdag men samtidigt så skulle jag prova på nya maträtter. Resultatet har varit lite varierande men idag blev det en fullträff! Idag blev det pasta med ärtpesto!

Hemgjord ärtpesto
ca. 3 dl frysta gröna ärtor
ca. 1 dl mandel (håll nu inte på och skålla och skala och krångla: skal är nog nyttigt!)
2 dl riven ost (eller mer om man gillar ost... jag hade prästost hemma, det funkade utmärkt, men ta den du har hemma)
½ dl solroskärnor
½ dl olivolja
salt
peppar
(min mage tål inte vitlök så jag skippar det, men jag hittade en halv citron i kylskåpet som jag pressade i.)

Koka ärtorna utan salt. Riv osten. Häll av ärtorna och kör i mixer tillsammans med mandel, ost, solroskärnorna och lite olivolja. Jag tillsatte citronen också. Mixa! Om det blir för tjockt, späd med lite vatten. Smaka av med salt och peppar. Jag mixade den inte så superslät eftersom jag gillar när man ser vad det är man äter. Det var typiskt gott till lite pasta!

Och pasta har vi mycket av, för det kom jag ihåg att handla när det var bra pris! :-)

I går gjorde jag hemgjord fajitakrydda och vad som står på matsedeln i morgon får vi se...

/fru, mamma, kock och bagare

Ett litet telefonsamtal

Min hustru ringde i torsdags när jag var på jobbet.
"Vi har slut på krossade tomater, jag vill laga mat!" Det är sådana samtal som gör att hon är ombord med prepping. Eller i alla fall svaret; javisst älskling, rulla ut plastlådan under sängen i Profetens rum, där skall det finnas ett par burkar.

Slöjd

Pust... Det här med bilder i blogger behärskar jag inte riktigt. 

I alla fall, på jobbet de närmaste veckorna, och den här, har vi varit iväg till skidbacken för att åkt bob och madrass. Det går till såhär att ungarna springer i backen, jag tänder brasan och så grillar vi korv i halvtid.

De flesta barnen lånar åkdon och hjälm här på jobbet men en del har med sig eget. Då var det en gosse som inte hade något snöre i framskidan på sin bob. Han bad om hjälp så jag fixade det hela.

Men först något om slöjd. Jag undrar om det inte var på nationalmuseums utställning om slöjd där det framhölls att slöjd är en rebellhandling gentemot vårt köp och släng-samhälle. Så jag slöjdade ett snöre.

Jag började med att för två år sedan lära mig att knyta en aphandsknop. Här är videon på Youtube jag lärde mig av.

I brist på sten att fylla aphanden med täljde jag en träkula av en kvist jag hittade.

Första aphanden gick lätt att knyta och när barnen grillade korv passade jag på att trä igenom snöret i pojkens bob och göra den andra knopen. Först fick jag tänka lite på hur jag skulle göra, ena snöret sitter ju liksom fast i boben men jag fick knyta knopen med det lösa snöret. Resultatet blev faktiskt väldigt fint. Antingen tar man bägge aphänderna i handen och drar boben i eller så drar man i mitten på repet och aphänderna agerar stopp. Eller så får man ett jättelångt snöre om man drar i ena änden.

Super-survivalisten knyter självklart med paracord istället för natursnöre.

EDC

Min son, profeten är en survivalist. Han protesterar förfärligt när man försöker ta ifrån honom hans edc... Detvillsäga gröten han sparar på kinden.

EDC

Jericho

Vi skaffade ju netflix här hemma för en, kanske två månader sedan. Det första vi gjorde var att se om Jericho. På min frus initiativ. Senast vi såg den var nog 2007 eller 2008. Många saker som man inte kommer ihåg. Men lätt värd att se om. Speciellt när man har en liten profet hemma som ibland bara vill sova om han får ligga i famnen. Men när man ser tre fyra avsnitt på rad kommer man verkligen in i serien, känner för karaktärerna, lider med dem. Och min fru blev mer och mer kritisk till en del av deras handlande. "Varför gör de sådär, sådär kan de ju inte göra... Slösa bensin på en sådan struntsak."
Rätt så kul när hon kommer på saker som vi kan dra lärdom av. Till exempel att strömavbrott suger. Att det är kallt på vintern utan ved. Att man borde ha mat hemma. Att vi borde odla potatis... Och råg. Jag undrar var det där med rågen kommer, nog för att jag brukar ha lite rågsikt i degen när jag bakar. Ja och så det här med jod... I Jericho är det ju ett kärnvapenanfall som sker. Och då är ju jod inte helt dumt. Och Fukoshima var en ögonöppnare. Jag förstår inte varför man inte skall ha några jodtabletter hemma. Just nu är det ingen brist på dem, och det var det efter Fukoshima, de kostar väldigt lite. Och om du skulle behöva ta dem, ja då är det nu du behöver dem, inte om tre veckor när Apoteket fått in dem.

Julklapp

Vi har ett system för julklappar i vår släkt. Istället för att vi skall byta prylar med varandra, vilket i princip bara är att byta pengar med varandra. Och så kul är ju inte det när man närmar sig 30. Så istället har vi ett julklappslotteri. På en höstmiddag lottas vem man skall köpa en julklapp till. Summan julklappen skall gå på är av tradition 200 konor. I ett sådant här lotteri finns det förstås ett par nitlotter. Till exempel att få ge en julklapp till mig. Förra året fick jag överlevnadshandboken av Wiseman. En bok jag tyvärr redan har i två versioner...
Årets julklapp blev dock någonting jag inte har sedan tidigare. En Hammar-yx-tång med fällknivsskruvmejsel på. Att jag klarat mig genom livet utan en sån här. Nejdå, den är säkert bra till något, känns lite som ett stängslingsverktyg. Jag vet inte, kanske borde lägga den i bilen.

Men julklappsstatistiken ordnade upp sig när jag fick en prenumeration på riksdag och departement av en kompis... Ja, och så fick jag 400 konor i presentkort av min arbetsgivare. De fungerar på alla affärer i kommunen jag jobbar. Så jag tror att de skall gå till ICA-butiken. Jag tror dock inte att min arbetsgivare läser cornucopia...

Okej, stördaste klappen någonsin... Det här är fantastiskt bra, stanna kvar... Ja, alltså den var inte en julklapp utan en doppresent men i alla fall. Profeten, vår son, fick en iPad av sin farmor och farbror! En graverad iPad. Jag undrar hur de tänkte där... Eller, jag vet, min mor tyckte så synd om mig och min fru som inte hade en iPad att hon ordnade så att min son kunde få en som vi då kunde använda. Hon framhöll också att man kunde ladda ned barnsånger och pekböcker till den. Kul.... Men av en annan av dopgästerna fick han dennes nyutgivna sångbok med nyskrivna barnsånger.
Jaja, vi skall inte vara otacksamma. Vi har väldigt stor användning för paddan. Och tydligen är inte min mor ensam om att tycka att vi borde skaffat en surfplatta... Läs första kommentaren bara... Men det är en speciell  känsla när paketordningen är att efter plocklåda i trä kommer iPad, tätt följt av träd planterade i afrika.